Även under år då väderförhållandena inte är särskilt gynnsamma för ozonbildning, och trots att halterna generellt är högre på landsbygden, brukar miljökvalitetsnormen, MKN, som glidande åttatimmarsmedelvärde i urban bakgrundsluft överskridas i några tätorter.
Under senare tid har dock såväl antalet tätorter som antalet dagar med överskridanden varit få. Halterna under 2018 och 2019 var dock relativt höga på grund av de varma somrarna, och 2019 förekom överskridanden vid 12 mätstationer i urban bakgrund. Antalet överskridna dygn uppgick som mest till 24.
Miljökvalitetsnormen och målvärdet i EU-direktivet ligger på samma nivå, 120 µg/m3, luftkvalitetsförordningen tillåter dock inga överskridanden, medan direktivet tillåter 25 dygns överskridande per år.
Både naturligt förekommande och en förorening
Ozon finns naturligt i luften, men marknära ozon är också en luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst vid inverkan av starkt solljus under sommarhalvåret.
Vid högtryckstillfällen, då kraftigt förorenad luft från centrala Europa förs in över Sverige med svaga vindar, kan det uppstå så kallade ozonepisoder. Under dessa episoder kan ozonhalten vara två–tre gånger högre än normalt, och de allra högsta halterna förekommer oftast på eftermiddagen.
Ozonet påverkar hälsa och grödor
Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. De kan också orsaka inflammation i luftvägarna. En ökning av korttidshalten av ozon ökar antalet sjukhusinläggningar i luftvägssjukdomar, påverkan på graviditetsutfall samt ökar dödligheten i befolkningen som helhet.
Ozon kan också skada växtlighet genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.