Björn, populationsutveckling i Sverige
Cirka 2 800 björnar fanns i Sverige hösten 2022.
Björnarna i Sverige blir färre
Vart femte år görs en uppskattning av hur många björnar det finns i Sverige. Grafen ovan visar beräknat antal björnar i Sverige vid de nationella populationsuppskattningar som gjorts åren 2000, 2005, 2008, 2013, 2017, 2022 samt en preliminär beräkning för år 2023.
Inventeringsrapporter 2000-2017 (brownbearproject.com)
Inventeringsrapport 2022 (pdf, diva-portal.se)
Cirka 2 800 björnar fanns i Sverige hösten 2022, efter att det årets licensjakt var avslutad. Det visar den senaste nationella beräkning av björnpopulationen. En preliminär beräkning efter 2023 års genomförda licensjakt på björn visade att antalet björnar minskar, i vissa län relativt snabbt, och beräknades hösten 2023 vara cirka 2 450. Minskningen är en förväntad effekt av de senaste årens ökade licensjakt.
Den förra nationella beräkningen, som gjordes 2017, visade att det då fanns cirka 2 900 björnar. Siffran avsåg populationens uppskattade storlek före 2017 års licensjakt. Bedömningen är att antalet björnar ökade något mellan 2018och 2020, för att sedan minska.
2022 års beräkning gjordes av Naturhistoriska riksmuseet, som även gjort den preliminära beräkningen av antalet björnar efter 2023 års licensjakt.
Som alltid vid beräkningar av populationer av vilda arter så finns det en viss statistisk osäkerhet, därför anges antalet björnar i ett intervall. För 2022 års populationsuppskattning är intervallet mellan 2 587 och 3 080 björnar. Det mest troliga värdet i intervallet är medelvärdet, som är 2 824 björnar.
För 2023 års preliminära populationsuppskattning är intervallet mellan 2 080 och 2 823 björnar. Det mest troliga värdet i intervallet är 2 448 björnar.
Det nationella referensvärdet för gynnsam bevarandestatus, det vill säga det minsta antalet björnar som behöver finnas i Sverige, är 1400 individer.
Beräknat antal björnar i Sverige 1850-1993
Mellan åren 1850 och 1993 användes olika metoder för att beräkna hur många björnar det fanns i landet.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
I huvudsak används tre metoder för att få information om björnpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
1. Spillningsinventeringar
Inventeringen av björn sker främst genom dna-analyser av insamlade spillningsprover. Insamling av björnspillning sker enligt ett rullande schema i olika län på hösten varje år. På uppdrag av Naturvårdsverket, koordinerar Naturhistoriska riksmuseet björninventeringarna och ansvariga länsstyrelser samordnar tillsammans med Svenska Jägareförbundet inventeringen i respektive län. Insamling av björnspillning sker genom frivilliga insatser, framför allt av jägare i samband med älg- och björnjakt. Björnar som påträffats döda eller som skjutits under skydds- och licensjakter provtas också för dna.
2. Björnobsen
Den så kallade Björnobsen är observationer av björnar som insamlas av älgjägarna under de första sju dagarna av älgjakten varje år. Observationerna bearbetas och analyseras sedan av Svenska Jägareförbundet, på uppdrag av Naturvårdsverket. Sett över längre tid kan Björnobsen ge ett index över björnpopulationen som kan användas för att beräkna trender i populationens utveckling.
3. Döda björnar
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, samlar uppgifter om döda björnar och åldersbestämmer dem genom tandanalyser. Björnar som påträffats döda eller som skjutits under jakt provtas för dna. Uppgifterna från döda björnar kan användas för forskning och uppföljning av förändringar i populationen Uppgifter kan även användas för att kvalitetssäkra genomförda spillningsinventeringar.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket