Vartannat år sammanställer Naturvårdsverket statistik över uppkommet och behandlat avfall i Sverige fördelat på olika branscher där även hushållen räknas som en bransch. I rapporten Avfall i Sverige 2018, som publiceras i juni 2020, redovisas den totala nationella avfallsstatistiken för uppkommet och behandlat avfall. För 2018 har separata statistikblad tagits fram som komplement, vilka ska göra statistiken mer lättöverskådlig.
Byggbranschen
Byggbranschen genererade 12 miljoner ton avfall i Sverige 2018, varav 644 000 ton (5 %) var farligt avfall. Det motsvarar 1,2 ton respektive 63 kilogram per person.
Byggbranschen omfattar byggnation av bostadshus och andra byggnader, anläggningsarbeten av vägar, järnvägar, broar och liknande samt specialiserad bygg-och anläggningsverksamhet, exempelvis rivning, markarbeten och bygginstallationer.
Statistiken omfattar endast avfall som hanteras i tillståndspliktiga avfallsanläggningar. Statistiken omfattar inte bygg-och rivningsavfall från industrier och hushåll som genomför byggprojekt i egen regi.
Olika typer av byggprojekt ger upphov till varierande mängder avfall. Till exempel genereras mer avfall vid rivning än vid nyproduktion. Från anläggningsarbeten uppstår stora mängder schaktmassor. Avfall uppstår även i form av uttjänta fordon, maskiner, handverktyg och säkerhetsanordningar samt förpacknings-och förbrukningsmaterial.
Branschens största avfallsslag var icke-farliga jordmassor, mineraliskt bygg-och rivningsavfall samt träavfall.
Energibranschen
Energibranschen genererade 1,9 miljoner ton avfall i Sverige 2018, vilket motsvarar 223 kilogram per person.
Branschen omfattar
- förbränningsanläggningar
- gasförsörjning
- elnäts- och elhandelsföretag
- vind-, vatten- och kärnkraftverk.
Radioaktivt avfall omfattas däremot inte i den nationella avfallsstatistiken.
Merparten av svenska förbränningsanläggningar är så kallade kraftvärmeverk, där både elektricitet och fjärrvärme produceras. I Sverige är det vanligt att kraftvärmeverk eldas med olika typer av trä- och biobränslen, samt hushållsavfall i så kallade avfallsförbränningsanläggningar.
De största avfallsmängderna är branschspecifikt avfall från förbränningsanläggningarna, vilket främst består av askor, slagg och mineralavfall. Avfallen uppkommer antingen vid avfallsbehandling, det vill säga förbränning av exempelvis restavfall, var även mineralavfallen kommer ifrån, eller vid förbränning av andra bränslen som främst genererar askor och slagg.
Hushåll
Hushållen i Sverige genererade 2018 cirka 4,5 miljoner ton avfall, vilket motsvarar 439 kilogram per person.
Avfall från hushåll är bland annat
- separat insamlat matavfall
- blandat restavfall
- källsorterat förpackningsavfall
- möbler
- avfall från mindre byggprojekt i hemmet
- elavfall
- färg- och kemikalierester.
Över 40 procent av hushållens avfall utgörs av blandat restavfall som skickas till energiåtervinning. Det är avfall som av olika anledningar inte har källsorterats till materialåtervinning. De farliga avfallsslag som genererades i störst mängd var uttjänta fordon och elavfall, den totala andelen farligt avfall var drygt 9 procent.
Livsmedelsbranschen
År 2018 genererade livsmedelsbranschen totalt 702 000 ton avfall, vilket motsvarar ca 69 kilogram per person.
Livsmedelsbranschen omfattar livsmedelsindustrin och tobaksindustrin. Branschen består bland annat av
- slakterier
- mejerier
- spannmålsföretag
- fiskföretag
- djurfoderföretag
- tobaksföretag.
De avfallsslag som uppkom i störst omfattning var animaliskt och blandat avfall (211 000 ton), vegetabiliskt avfall (208 000 ton) och mineralavfall (130 000 ton).
Från 2012 till 2016 skedde en minskning av livsmedelsbranschens vegetabiliska avfall, från 473 000 ton till 215 000 ton, vilket delvis kan bero på livsmedelsföretagens strävan att förädla restprodukter. Om restprodukter klassas som avfall så ingår mängderna i avfallsstatistiken, men då de uppfyller specifika kriterier och klassas som biprodukter som ofta används till djurfoder, ingår de inte i avfallsstatistiken.
Pappers- och pappersvarutillverkning
Branschen pappers- och pappersvarutillverkning genererade 1,5 miljoner ton avfall i Sverige 2018, varav 26 000 ton (2%) var farligt avfall. Det motsvarade 149 respektive 3 kilogram per person.
Branschen omfattar främst massa- och pappersbruk, samt pappersvarutillverkning. Exempel på verksamheter är
- massatillverkning
- tidningspapper
- pappersförpackningar
- hushålls- och hygienartiklar
- tapeter
- grafiska tjänster i samband med tryckning.
De största mängderna avfall är branschspecifikt och uppkommer i samband med tillverkning av massa och papper, där det största avfallsslaget är blandat och ej differentierat avfall. Avfallsslaget består av bland annat
- returfiberrejekt
- sorterat pappers- och pappavfall för materialåtervinning
- returfibrer
- bortsorterad plast.
Det icke-farliga kemiska avfall från branschen uppkommer bland annat genom olika kemiska behandlingssteg; grönlutslam och vattenhaltigt slam som innehåller tryckfärg.
Gruvor
Gruvbranschen genererade enligt den nationella avfallsstatistiken 104 miljoner ton avfall i Sverige 2018, vilket motsvarar cirka 10 ton per person.
Gruvbranschen omfattar metallgruvor och anrikningsverk men inte torvutvinning eller grustäkter. De största aktörerna i branschen är LKAB, Kaunis Iron, Boliden, Zinkgruvan AB samt Lovisagruvan AB. Det avfallsslag som produceras mest är det branschspecifika, icke farliga, gruvavfallet som främst består av gråberg och anrikningssand. De största farliga avfallstyperna som genererades var kemiska rester och oljeavfall och motsvarar 13 procent av det totalt uppkomna avfallet i branschen. Mängden gruvavfall speglar i stor utsträckning gruvproduktionen, även om mängden kan variera för olika typer av malmer.
Metall och metallvaror
Branschen genererade 1,1 miljoner ton avfall i Sverige 2018, vilket motsvarar 128 kilogram per person.
Branschen omfattar stål- och metallframställning samt tillverkning av metallvaror. De avfallsslag som uppkom i störst omfattning var avfall från förbränning i form av
- aska och slagg
- järnhaltigt metallavfall
- blandat metallavfall.
Metallbranschen arbetar med att utveckla och använda restprodukter från malm- och skrotbaserad metalltillverkning, som tidigare klassats som avfall, till produkter med nya användningsområden beroende på dess egenskaper. Bland annat kan olika behandlade slaggprodukter användas vid vägbyggnationer. Även inom branschen förbättras återvinningen av uppkommet metallavfall. Dessa är exempel på hur branschen arbetar för att öka resurseffektiviteten och minska avfallet. Produktifieringen och bättre återvinning har lett till att man i nationella avfallsstatistiken för branschen ändrat metoden för tolkning av vad som är uppkommet avfall och vad som är biprodukt. Detta gör att avfallsmängderna har minskat jämfört med tidigare års avfallsstatistik.
Verkstadsindustrin
Branschen verkstadsindustrin genererade 907 000 ton avfall i Sverige 2018, vilket motsvarade 89 kilogram per person. Det farliga avfallet utgjordes av 100 000 ton (11 procent), vilket motsvarar 10 kilogram per person.
Branschen omfattar tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elapparatur, övriga maskiner, motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar samt andra transportmedel. Bland de verksamheter som genererar mest avfall i denna bransch finns företag inom eller kopplade till fordonsindustrin.
De icke-farliga avfallsslag som uppkom i störst omfattning från branschen 2018 var järnhaltigt metallavfall, blandat metallavfall och annat mineralavfall (som inte härrör från byggverksamhet).
De farliga avfallstyper som genererades i störst mängd var oljeavfall, kemiska rester och surt, alkaliskt eller salthaltigt avfall.