Vår produktion av mat står för en betydande del av vår miljöpåverkan. Mindre matsvinn bidrar till att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar. Sett i ett större perspektiv skulle maten kunna räcka till fler personer utan att öka miljöpåverkan. Exempelvis krävs det 140 liter vatten för att producera kaffebönor till en kopp kaffe och stora mängder ved eller olja för att torka kaffebönorna. Det är resurser som går till spillo tillsammans med kaffet som hälls ut i vasken. Att producera en liter mjölk kräver 900 liter vatten och ett kilo ris kräver 2 700 liter vatten.
Undersökning om hushållens matavfall till avlopp
En studie från 2014 visar att de främsta anledningarna till att maten eller drycken hälls ut är att den antingen blivit över från en måltid, att den är gammal eller att bäst före-datumet har passerat. Hushållens storlek påverkar mängden som hälls ut i avloppen. De hushåll som slänger mest enligt undersökningen är de som består av endast en person. Där är siffran så hög som 32 kilo matavfall i avloppet per person och år. Av det som hälls ut är cirka 40 procent kaffe eller te och 25 procent mejeriprodukter.
Det här hälls ut i avloppet:
- Kaffe/te: 38 procent
- Mejeriprodukter: 25 procent
- Drycker (exempelvis saft, läsk, vin, öl): 11 procent
- Fast avfall som ris, pasta, flingor: 10 procent
- Sås och soppa: 10 procent
- Sött (glass, sylt mm): 2 procent
- Övrigt flytande matavfall (exempelvis rått ägg och tomatpure): 4 procent
Studien ”Mängd mat och dryck via avloppet” är utförd av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.
Varför undersöka matavfall till avlopp?
Syftet med undersökningen är att få mer kunskap om mat och dryck som de svenska hushållen häller ut i avloppet, till exempel via diskhon. I andra undersökningar tas inte det flytande matavfallet med i beräkningarna utan enbart matavfall som sorterats ut separat eller som slängts i soppåsen.
Hur gjordes undersökningen?
En pappersenkät skickades ut till 2050 hushåll i hela Sverige. Hushållen fick sedan mäta och skriva ner hur mycket ätbart och drickbart de hällde ut via avloppet under fyra dagar. Totalt kunde 515 svar användas för att beräkna mängderna. Hushållen fick ange anledningen till att de slängde mat och dryck i avloppet.
Hur kan jag göra för att minska mitt matsvinn?
Det är tio gånger klimateffektivare att äta upp maten som går att äta, jämfört med att göra biogas av matresterna. Det finns matavfall vi inte kan undvika som ben, skal och rutten mat. Då är källsortering och biologisk behandling av matavfall ett bra alternativ.
Tips och råd om hur du minskar ditt matavfall hittar du bland annat här:
Vad blir bättre om man inte slänger eller häller ut mat och dryck?
Det finns både etiska, miljömässiga och ekonomiska problem med att vi slänger så mycket mat som hade kunnat konsumeras. I dag går mellan en tredjedel och hälften av all mat som produceras i världen förlorad, motsvarande cirka 1,3 miljarder ton per år. Samtidigt är uppskattningsvis 870 miljoner människor undernärda. En hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion är avgörande för att klara flera av de globala resurs- och miljöproblemen som klimat, vattenbrist, skogsskövling och utfiskning av haven.
Varför behöver man veta hur mycket mat som slängs?
Det är viktigt veta hur stora mängderna är och var de uppkommer för att kunna föreslå och följa upp mål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har lämnat förslag till etappmål (miljömålssystemet) till regeringen för hur Sverige ska minska matsvinnet med 20 procent. Hushållens matavfall till avlopp är inte inkluderat i etappmålet.
Undersökningar visar att hushållen står för den största andelen av allt matsvinn i Sverige. Naturvårdsverket har tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket genomfört ett gemensamt regeringsuppdrag med olika insatser för att minska matsvinnet.