Luftföroreningar i våra tätorter är även vid dagens haltnivåer fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Under de senaste åren har trenden varit positiv när det gäller vissa luftföroreningar, medan man för andra inte kunnat se någon direkt förbättring av luftkvaliteten. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Utsläppen måste minska
Partikelutsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning behöver minskas, liksom utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bidrar till bildningen av marknära ozon.
Införande av krav på bränslen och reningsutrustning samt ytterligare minskning av användningen av dubbdäck skulle kunna bidra till en positiv utveckling av luftens kvalitet i många tätorter. En viktig regional källa till luftföroreningar är även sjöfarten.
Kommunerna skyldiga kontrollera luftkvaliteten
Varje kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft följs inom kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller så kallad objektiv skattning, och kommunerna kan genomföra kontrollen antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner, till exempel inom ramen för luftvårdsförbund.
Kommunernas skyldighet regleras enligt kraven i 5 kap miljöbalken, i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9).
Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten i regional bakgrund, det vill säga i landsbygdsmiljö.
Luftkvaliteten 2018
De kommuner som i dagsläget har svårt att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid och grova partiklar (PM10) riskerar att överskrida gränserna även framöver om inte verkningsfulla åtgärder sätts in.
Normerna för kvävedioxid överskrids i sex kommuner
- Under 2018 överskreds ett eller flera av måtten för miljökvalitetsnormerna (MKN) avseende kvävedioxid i sex kommuner i landet.
Normer och preciseringar för grova partiklar överskrids
- Miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn överskreds i Visby, Sundsvall och Södertälje under 2018. Miljömålets preciseringar överskreds i flera större och medelstora städer.
Acceptabla exponeringsnivåer för fina partiklar
- För fina partiklar (PM2,5) har halterna minskat och är idag låga.
- Den acceptabla exponeringsnivån för hela Europa år 2020 bedöms redan ha uppnåtts i Sverige, men eftersom påverkan på hälsa även observeras vid mycket låga halter är en fortsatt minskning av halterna angelägen.
Normerna för marknära ozon överskrids årligen
- Till skillnad från andra luftföroreningar är halterna av marknära ozon generellt högre på landsbygden än i tätorter.
- Trots detta överskrids miljökvalitetsnormen (MKN) för hälsa i urban bakgrundsluft så gott som årligen i svenska tätorter, främst i de södra delarna av landet.
Generellt låga halter av kolmonoxid
- Kolmonoxid mäts i ett fåtal tätorter och halterna är generellt låga.
- Överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN) sker under en dag enstaka år. Under 2018 skedde ett överskridande på Sveavägen i Stockholm.
Kraftigt minskade halter av bensen
- Halterna av bensen har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet, och årsmedelbelastningen är nu betydligt lägre än miljökvalitetsnormen (MKN) i de tätorter som har utfört mätningar.
Begränsat dataunderlag för tungmetaller och bens(a)pyren
- Dataunderlaget avseende tätortshalter för såväl tungmetaller som bens(a)pyren är mycket begränsat.
- Tillgängliga mätdata tyder på att halterna underskrider miljökvalitetsnormerna (MKN) kraftigt, men för bens(a)pyren har miljömålets precisering överskridits i flera tätorter under de senaste åren. Mätningar i områden med mycket vedeldning skulle kunna ge högre halter.