Luftföroreningar i våra tätorter är även vid dagens haltnivåer fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Under de senaste åren har trenden varit positiv när det gäller vissa luftföroreningar, medan man för andra inte kunnat se någon direkt förbättring av luftkvaliteten. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Utsläppen måste minska
Partikelutsläpp från vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning behöver minskas, liksom utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bidrar till bildningen av marknära ozon.
Införande av krav på bränslen och reningsutrustning samt ytterligare minskning av användningen av dubbdäck skulle kunna bidra till en positiv utveckling av luftens kvalitet i många tätorter. En viktig regional källa till luftföroreningar är även sjöfarten.
Kommunerna skyldiga kontrollera luftkvaliteten
Varje kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft följs inom kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller så kallad objektiv skattning, och kommunerna kan genomföra kontrollen antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner, till exempel inom ramen för luftvårdsförbund.
Kommunernas skyldighet regleras enligt kraven i 5 kap miljöbalken, i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).
Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten i regional bakgrund, det vill säga i landsbygdsmiljö.
Luftkvaliteten 2019
De kommuner som i dagsläget har svårt att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för kvävedioxid och grova partiklar (PM10) riskerar att överskrida gränserna även framöver om inte verkningsfulla åtgärder sätts in.
| Miljökvalitetsnorm/miljökvalitetsmål | Resultat 2019 |
| Kvävedioxid |
Under 2019 överskreds ett eller flera av måtten för MKN kvävedioxid i fem kommuner i landet.
Miljömålets preciseringar överskreds i flera större och medelstora städer. |
| Partiklar (PM10) |
Tillgängliga mätresultat visar att MKN följdes i samtliga städer under 2019. En analys av data visar dock att normen sannolikt överskreds i Sundsvall.
Miljömålets preciseringar överskreds i flera större och medelstora städer. |
| Partiklar (PM2,5) |
För fina partiklar (PM2,5) har halterna minskat och är idag låga.
Miljökvalitetsmålets preciseringar överskrids på ett mindre antal platser. |
| Marknära ozon |
Halterna av marknära ozon är generellt högre på landsbygden än i tätorter. Trots detta överskrids MKN för hälsa i urban bakgrundsluft så gott som årligen i svenska tätorter, främst i de södra delarna av landet. |
| Kolmonoxid |
Kolmonoxid mäts i ett fåtal tätorter och halterna är generellt låga, med undantag av enstaka tillfällen med förhöjda halter. Under 2019 skedde ett överskridande av MKN under en dag på Sveavägen i Stockholm. |
| Bensen |
Halterna av bensen har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och såväl MKN som miljömål följs i de tätorter som har utfört mätningar. |
Metaller (As, Cd, Ni, Pb)
Bens(a)pyren, B(a)P |
Resultat från mätningar av metaller och B(a)P visar på mycket låga halter, i synnerhet för metaller. Dataunderlaget är dock mycket begränsat och mätningar i andra miljöer än trafik skulle kunna ge högre halter. |