Det är en mängd olika aktiviteter i samhället som bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas bland annat vid förbränning, uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid damning från bergshantering.

Trafiken orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbanan.
Många olika föroreningar
Luftföroreningarna innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.
De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning.
Andra viktiga luftföroreningar är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), samt kolmonoxid och tungmetaller.
Luftföroreningarna orsakar problem och skador
Luftföroreningar kan ställa till problem lokalt, till exempel för människors hälsa, när höga halter uppstår nära en föroreningskälla eller inom ett tätt befolkat område. Luftföroreningar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar. För små partiklar har inga säkra nivåer hittats och därför bör man sträva efter så låga utsläpp som möjligt.
Ofta transporteras föroreningar över långa avstånd eller över gränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden. Då kan luftföroreningarna bland annat orsaka försurning och övergödning.
Föroreningar kan även bildas genom omvandling i luften som till exempel ozon och långväga transporterade partiklar. Då kan luftmassor med höga halter orsaka så kallade föroreningsepisoder.
Barns hälsa och luftföroreningar
Barn är särskilt utsatta för luftföroreningar. Barn rör sig mera och har en snabbare andning samtidigt som lungorna är mindre. Det gör att relativt mer luftföroreningar tas upp i ett barns luftvägar och lungor jämfört med vuxna. Barns lungor, hjärnor och inre organ växer snabbt under de första levnadsåren, vilket gör dem extra känsliga för hälsoeffekter. Även barns immunsystem är under utveckling och därför drabbas barn ofta av infektioner i luftvägarna. Dessutom är barn olika känsliga och kan reagera olika starkt då de vistas i miljöer med förorenad luft.
Ofta förvärrar luftföroreningar sjukdomar i luftvägarna. Till exempel kan exponering för föroreningar från trafiken kopplas till symtom och sjukhusinläggning hos barn med astma. Ingen nedre gräns för påverkan har observerats och därför är det fördelaktigt med så lite föroreningar som möjligt.
När barn utsätts för luftföroreningar under lång tid kan utvecklingen av lungorna påverkas så att lungorna växer sämre samt att lungfunktionen påverkas. Utvecklingen av barnets lungor har även betydelse för hälsan senare i livet. Det är därför viktigt att luftmiljön som helhet är god där barn vistas under hela sin uppväxt.
Luftföroreningar kan påverka barn även innan födelsen genom att orsaka såväl låg födelsevikt som för tidiga födslar. Att skydda mödrarnas hälsa är därför att skydda barns hälsa. Det är därför viktigt med ett barnperspektiv vid all samhällsplanering.
Gränsvärden som miljökvalitetsnormer syftar till ett absolut tak för att undvika en oacceptabel nivå av luftföroreningar, men miljökvalitetsnormerna ger inte det skydd som behövs för en god livsmiljö. Det är därför önskvärt att vid planering av miljöer där barn kommer att vistas stadigvarande, i första hand utgå från de nivåer som anges inom Miljökvalitetsmålet Frisk luft.
Luftföroreningar i miljöer där barn vistas kommer ofta från trafiken eller från eldning med ved. Andra viktiga källor till förorenad luft är rökning inom- och utomhus.
Mer att läsa om barns hälsa och luftföroreningar:
- Luftkvalitén i barns närmiljöer – en kunskapsinventering. Arbets- och miljömedicin Syd, Lunds universitet, Rapport nr 10/2019.
- Air pollution and child health: prescribing clean air. WHO, WHO/CED/PHE/18.01, 2018.
- Luft & miljö 2017 Barns hälsa, Om luftmiljö och svensk luftövervakning. Naturvårdsverket, ISBN 978-91-620-1303-5, 2017.
- Air pollution and children’s respiratory health, Luftföroreningar och barns luftvägshälsa, Naturvårdsverket, Rapport 6353, 2010.
Lagar och regler för att hindra skador
Lagar och regler samt åtgärder för att motverka skador från luftföroreningar finns såväl genom internationella avtal, inom FN, EU samt nationellt och lokalt.
Luftföroreningarna övervakas
Kommunerna och Naturvårdsverket ansvarar för att kontrollera att halterna av luftföroreningar inte överskrider gällande regler samt att informera allmänheten om luftföroreningar.
Hälsoeffekter av luftföroreningar övervakas inom Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI), som Naturvårdsverket ansvarar för. Inom HÄMI följs bland annat hur många som exponeras för höga halter av partiklar och kvävedioxid i Sverige och för vilka halter exponeras man för cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Inom HÄMI görs även olika studier om relationen mellan luftföroreningar och olika besvär och hälsoeffekter.