Andra potentiellt negativa effekter är att när växtsäsongen blir längre kommer tillväxten igång tidigare på våren vilket kan leda till ökad risk för frostskador. Att marken oftare förblir otjälad, och eventuellt möjliga förändringar av vindförhållanden, kan orsaka omfattande stormfällningar. Med varmare och blötare klimat kan också insekt- och svampangreppen bli vanligare.
Både positiv och negativ påverkan
Jordbruket i Sverige gynnas av ett varmare klimat och en högre koldioxidhalt i atmosfären. Förutsättningarna för odling blir generellt bättre då växtperioderna blir längre och det blir möjligt att få fler skördar under en och samma period. Man kommer även att kunna odla helt nya grödor.
Men ett varmare och fuktigare klimat är också gynnsamt för tillväxten av skadegörare, växtsjukdomar och insekter. Ogräsfloran kan öka vilket medför ett ökat behov av bekämpningsmedel. Eftersom markfuktigheten förväntas minska i södra Sverige kan det bli vanligare med perioder av torkstress för vissa grödor.
Vattentillgången kommer att variera i landet på grund av ökad nederbörd i vissa områden och mer torka i andra. Detta kommer att leda till olika förhållanden för jordbruksproduktionen. I vissa områden kommer behovet av bevattning att vara stor och inom vissa områden kan den ökade nederbörden försvåra odling.
Förändringar för fisket
Ett varmt klimat kan innebära stora förändringar för fisket. Vattentemperaturen är avgörande för fiskarnas levnadsförhållanden. Det finns både kallvattenarter och varmvattenarter i Sverige.
Uppvärmning av Östersjön i kombination med en minskning av salthalten skulle kunna innebära att näringen för viktiga fiskarter som strömming, torsk och lax slås ut. Hur omfattande förändringarna blir beror på hur stor minskningen av salthalten blir. I sötvatten kommer kallvattenarter att ersättas av varmvattenarter. Konsekvenserna för fisket på västkusten är däremot inte lika tydliga.
Rennäringen påverkas
För rennäringen kommer vegetationsperiodens längd och växtproduktionen under sommaren att öka. Högre temperaturer och nederbörd kan förvärra insektsplågan för renarna.
Vinterförhållandena blir mer instabila med isbildning och återkommande töperioder. Just isbildningen under snön gör det svårt för renarna att få föda och stödfodring måste ske. De minskade kalfjällsområdena kan leda till ökade intressekonflikter mellan rennäringen och andra näringar.
Om förutsättningarna för rennäringen försämras så hotas också den samiska kulturen.