24. Femtio år bakåt, femtio år framåt – Miljöarbetet i punktform
1 juli 1967 startade Naturvårdsverket sin verksamhet med att leda och samordna det svenska miljöarbetet. Nu firar myndigheten 50 år. Här är de största händelserna i vår historia.
De stora stegen har vi tagit tillsammans med andra aktörer i samhället. Till exempel i den samverkan vi haft med frivilligorganisationer och skogsägare för att skydda värdefulla skogar, genom det samarbete med andra myndigheter vi har riggat för att etablera och följa upp miljömålen, och inte minst i samarbetet med andra europeiska länder för att få till bra beslut i EU och FN. Det är många som har bidragit till miljöarbetet under de senaste fem decennierna. Ändå återstår mycket arbete för att vi ska nå ett ekologiskt hållbart samhälle.
Intervju med generaldirektör Björn Risinger
Miljöarbetet 1960–2070 – Viktiga årtal
Illustrationen här nedan gör nedslag i miljöarbetets historia – och dess möjliga framtid. Tidslinjen är skapad av medarbetare vid Naturvårdsverket samt av besökare vid Naturvårdsverkets jubileumsseminarium i Almedalen 2017.
Observera! Tidslinjen gör inga anspråk på att vara en fullständig redovisning av miljöarbetets historia – än mindre på hur det kan tänkas se ut i framtiden.
Miljöarbetet 1960–2070
-
1960-talet
Boken Tyst vår av Rachel Carson, från 1962, uppmärksammar världen på effekterna av bekämpningsmedel i miljön.
-
Naturvårdslagen från 1964 ger struktur åt arbetet med nationalparker, naturreservat och artskydd.
-
Naturvårdsverket bildas 1967, genom en sammanslagning av bland annat Statens luftvårdsnämnd, Statens naturvårdsnämnd, Vattenvårdsnämnden och Statens friluftsnämnd.
-
Miljöskyddslagen, från 1969, ger myndigheterna ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen från punktkällor.
-
Sveriges avfallskonvertering, SAKAB, grundas 1969, med syftet att ta hand om miljöfarligt avfall.
-
1970-talet
Stockholmskonferensen, FN:s första miljökonferens, anordnas 1972. FN:s miljöprogram, UNEP, bildas som ett resultat av konferensen.
-
Mycket av arbetet med naturvård kopplas till den fysiska riksplaneringen, en process av inventering, dokumentation, remittering och beslut kring naturresurser och befintlig mark- och vattenanvändning som pågår från och med slutet av 1960-talet fram till 1987, då naturresurslagen träder i kraft.
-
Göteborgs stad tänker pumpa ut allt avloppsvatten genom en tunnel ovanför Öckerö, men Naturvårdsverkets generaldirektör Valfrid Paulsson stoppar planerna. Istället byggs reningsverket Ryaverken, som står klart 1972.
-
BT Kemi-skandalen uppdagas 1975.
-
Strandskydd införs för alla vatten i landet 1975.
-
Kalkning av försurade sjöar inleds 1977.
-
Nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven skyddas från exploatering genom ett riksdagsbeslut 1978.
-
Flera internationella miljökonventioner bildas från slutet av 1970-talet och framåt, till exempel luftvårdskonventionen (1979), Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet (1985) samt Baselkonventionen om avfall (1992).
-
1980-talet
Folkomröstning om kärnkraft hålls 1980.
-
Fältbiologerna skickar mängder av plåtburkar till generaldirektör Valfrid Paulsson med krav på att stoppa resursslöseriet. Några år efteråt, 1984, införs pant på och återvinning av aluminiumburkar.
-
Lagen för skydd av ädellövskog införs 1984.
-
Pärlälven och 54 andra fjällurskogar skyddades 1985 i ett beslut av regeringen. De avsattes sedan som naturreservat av länsstyrelserna.
-
Kemikalieinspektionen bildas 1986, bland annat som en avknoppning av Naturvårdsverkets dåvarande produktkontrollbyrå.
-
”Hållbar utveckling” blir ett begrepp när Brundtland-kommissionen 1987 lägger fram sin rapport för FN:s generalsekreterare.
-
Naturresurslagen träder i kraft 1987. Lagen innebär bland annat ett starkare skydd för riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturvård.
-
Begrepp som ekosystem, biologisk mångfald, miljöteknik och målkonflikter används allt oftare. Miljöpolitikens ekonomiska aspekter tillmäts allt större betydelse.
-
Snöstjärnan, en del av Naturvårdsverkets emblem, blir symbol för skyddad natur.
-
Montrealprotokollet träder i kraft 1987 (i Wienkonventionen), för att begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.
-
Människans påverkan på klimatet uppmärksammas alltmer av forskare i slutet av 1980-talet. Naturvårdsverket ger 1989 ut en bok i Monitor-serien om klimatet.
-
Sveriges första nationalparksplan tas fram 1989.
-
1990-talet
Riokonferensen, FN:s miljökonferens, hålls 1992. Agenda 21 antas, liksom även klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.
-
Inom miljöpolitiken talas det nu om sektorsansvar för miljön, det vill säga att miljöarbete måste skötas av varje enskild sektor i samhället, exempelvis skogssektorn, jordbrukssektorn och byggsektorn.
-
Kväveoxidavgifter införs 1992. Det innebär att energiproducenter måste betala en avgift på sina utsläpp av kväveoxider.
-
Många kommuner arbetar med program för Agenda 21.
-
Naturvårdsverket tar fram en nationell myrskyddsplan 1994.
-
Producentansvar för förpackningar införs 1994 och FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, bildas. FTI ansvarar idag bland annat för många av landets återvinningsstationer där hushåll lämnar förbrukade förpackningar och tidningar.
-
Sverige blir EU-medlem 1995, vilket sedan dess alltmer har kommit att påverka svensk miljölagstiftning och miljöpolitik.
-
Miljöledningssystem och miljöledning i staten införs.
-
Webbsidan Svenska miljönätet invigs 1997.
-
Miljöbalken träder i kraft 1999, en samlad miljölag som ersätter miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen, lagen om kemiska produkter samt ett tjugotal andra lagar på miljöområdet.
-
Miljökvalitetsmålen antas av en enig riksdag 1999.
-
2000-talet
Utarbetande av åtgärdsprogram för hotade arter tar fart.
-
Regeringen presenterar skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik”.
-
EU:s system för handel med utsläppsrätter drar igång 2005.
-
Naturvårdsverkets Östersundskontor öppnar 2006. Samtidigt stängs
Kirunakontoret.
-
Filmen An Inconvenient truth med Al Gore visas första gången 2006, vilket bidrar till att klimatfrågan uppmärksammas i vidare kretsar.
-
Boken ”Tyst Hav” av Isabella Lövin, kommer ut 2008. Boken uppmärksammar fiskepolitikens konsekvenser.
-
Naturvårdsverket träffar avtal med Sveaskog om skydd av 70 000 ha naturskogar.
-
Kosterhavets nationalpark, den första marina nationalparken, invigs 2009.
-
Sverige och Europa firar 100 år med nationalparker 2009.
-
2010-talet
Cirkulär ekonomi, ekosystemtjänster, grön infrastruktur, grön ekonomi, hållbar konsumtion, konsumtionens miljöpåverkan, digitalt först och hållbarhetsmål är populära begrepp inom miljöarbetet.
-
Havs- och vattenmyndigheten inrättas 2011. Myndigheten tar bland annat över Naturvårdsverkets verksamheter som rör hav och sötvatten.
-
Uppföljningskonferensen Stockholm +40 efter Stockholmskonferensen 1972 - FNs första miljökonferens Only one earth.
-
EU:s industriutsläppsdirektiv börjar tillämpas i Sverige 2013.
-
Naturvårdsverket börjar med lavinprognoser.
-
Nagoyaprotokollet, inom konventionen för biologisk mångfald, träder i kraft 2014.
-
Ett ärende om kalkbrytning i Bunge på Gotland hanteras i många vändor i domstolar, inklusive Högsta domstolen, 2006-2017. Regeringen beslutar 2015 om flera nya Natura 2000-områden, omfattande bland annat området Bästeträsk där planer finns på att bryta kalk. Den värdefulla naturen i området har nu ett skydd, men ärendena om kalkbrytning är ännu inte avslutade.
-
Parisavtalet, ett nytt globalt klimatavtal, sluts 2015.
-
FN:s beslutar 2015 om 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.
-
Framtid
Händelserna nedan är resultatet av några medarbetares tankar. Några händelser finns i Naturvårdsverkets eller regeringens planer, medan annat mer får ses som önskedrömmar eller farhågor.
-
Naturvårdsverkets Östersundskontor blir aktivitetsbaserat under 2018, sedan följer Stockholmskontoret under 2019. (PLANERAT)
-
Sveriges 30:e nationalpark, Åsnens nationalpark i Småland, invigs under 2018. (PLANERAT)
-
2020
Efter en god dialog med bland annat berörda samebyar bildas Vålådalens nationalpark, Jämtland. (PLANERAT)
-
Livsstilsfrågor och konsumtionens påverkan på miljön dominerar miljö- och ekonomidebatten (ÖNSKVÄRT)
-
Ransoneringslagar för klimatpåverkan införs (FARHÅGA)
-
Alla byggnader i Sverige måste vara plushus och ha solceller på taket. (ÖNSKVÄRT)
-
Totalstopp av nedskräpning med plast 2020. (ÖNSKVÄRT)
-
Naturresursfrågor i fokus för hållbar utveckling (ÖNSKVÄRT)
-
Nationalpark bildas i Bästeträsk, Gotland. (PLANERAT)
-
Avfallstrappan skärps med hjälp av effektiva styrmedel. (ÖNSKVÄRT)
-
BT Kemi området är slutgiltigt sanerat. (PLANERAT)
-
2030
Resilienta och robusta samhällen klarar klimatförändringarna. (ÖNSKVÄRT)
-
Tuff och likvärdig miljötillsyn i hela landet. (ÖNSKVÄRT)
-
Sveriges fordonsflotta drivs helt utan fossila bränslen. (PLANERAT)
-
Nationalpark bildas i File hajdar, Gotland. (ÖNSKVÄRT)
-
Större fokus på naturvårdspolitik, namnbyte till Naturverket? (ÖNSKVÄRT)
-
Minskad arbetstid och maximal lön ger mindre konsumtionsutrymme och därmed mindre klimat- och miljöpåverkan. (ÖNSKVÄRT)
-
2040
Enskilda individer behöver inte längre ta klimatansvar – oavsett vilka val vi gör (matinköp, färdmedel, prylkonsumtion) är det hållbart, tack vare kraftfull statlig styrning och företagens omställning. (ÖNSKVÄRT)
-
Sverige klimatneutralt till 85 procent. (PLANERAT)
-
Säkrare ekosystem med bra grön infrastruktur tack vare utvecklade metoder för fysisk planering och anpassad skötsel av havet, skogen och jordbruksmarken. (ÖNSKVÄRT)
-
Sverige helt fossilfritt. (ÖNSKVÄRT)
-
2050
Inga arter finns kvar på rödlistan över hotade växt- och djurarter. (ÖNSKVÄRT)
-
Frågan om miljöhänsyn är lika självklar som vår omsorg om demokrati och social hållbarhet. (ÖNSKVÄRT)
-
2060
Naturvårdsverket 100 år – om det inte redan avvecklats för att det inte längre behövs (vilket för övrigt var ett mål som myndighetens första generaldirektör Valfrid Paulsson hade…)
-
2070
Den nya moderna vattenlagstiftningen fyller 50 år.