24. Femtio år bakåt, femtio år framåt – Miljöarbetet i punktform

Miljöarbetet 1960–2070

• 1960-talet

  Boken Tyst vår av Rachel Carson, från 1962, uppmärksammar världen på effekterna av bekämpningsmedel i miljön.

• Naturvårdslagen från 1964 ger struktur åt arbetet med nationalparker, naturreservat och artskydd.

• Naturvårdsverket bildas 1967, genom en sammanslagning av bland annat Statens luftvårdsnämnd, Statens naturvårdsnämnd, Vattenvårdsnämnden och Statens friluftsnämnd.

• Miljöskyddslagen, från 1969, ger myndigheterna ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen från punktkällor.

• Sveriges avfallskonvertering, SAKAB, grundas 1969, med syftet att ta hand om miljöfarligt avfall.

• 1970-talet

  Stockholmskonferensen, FN:s första miljökonferens, anordnas 1972. FN:s miljöprogram, UNEP, bildas som ett resultat av konferensen.

• Mycket av arbetet med naturvård kopplas till den fysiska riksplaneringen, en process av inventering, dokumentation, remittering och beslut kring naturresurser och befintlig mark- och vattenanvändning som pågår från och med slutet av 1960-talet fram till 1987, då naturresurslagen träder i kraft.

• Göteborgs stad tänker pumpa ut allt avloppsvatten genom en tunnel ovanför Öckerö, men Naturvårdsverkets generaldirektör Valfrid Paulsson stoppar planerna. Istället byggs reningsverket Ryaverken, som står klart 1972.

• BT Kemi-skandalen uppdagas 1975.

• Strandskydd införs för alla vatten i landet 1975.

• Kalkning av försurade sjöar inleds 1977.

• Nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven skyddas från exploatering genom ett riksdagsbeslut 1978.

• Flera internationella miljökonventioner bildas från slutet av 1970-talet och framåt, till exempel luftvårdskonventionen (1979), Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet (1985) samt Baselkonventionen om avfall (1992).

• 1980-talet

  Folkomröstning om kärnkraft hålls 1980.

• Fältbiologerna skickar mängder av plåtburkar till generaldirektör Valfrid Paulsson med krav på att stoppa resursslöseriet. Några år efteråt, 1984, införs pant på och återvinning av aluminiumburkar.

• Lagen för skydd av ädellövskog införs 1984.

• Pärlälven och 54 andra fjällurskogar skyddades 1985 i ett beslut av regeringen. De avsattes sedan som naturreservat av länsstyrelserna.

• Kemikalieinspektionen bildas 1986, bland annat som en avknoppning av Naturvårdsverkets dåvarande produktkontrollbyrå.

• ”Hållbar utveckling” blir ett begrepp när Brundtland-kommissionen 1987 lägger fram sin rapport för FN:s generalsekreterare.

• Naturresurslagen träder i kraft 1987. Lagen innebär bland annat ett starkare skydd för riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturvård.

• Begrepp som ekosystem, biologisk mångfald, miljöteknik och målkonflikter används allt oftare. Miljöpolitikens ekonomiska aspekter tillmäts allt större betydelse.

• Snöstjärnan, en del av Naturvårdsverkets emblem, blir symbol för skyddad natur.

• Montrealprotokollet träder i kraft 1987 (i Wienkonventionen), för att begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.

• Människans påverkan på klimatet uppmärksammas alltmer av forskare i slutet av 1980-talet. Naturvårdsverket ger 1989 ut en bok i Monitor-serien om klimatet.

• Sveriges första nationalparksplan tas fram 1989.

• 1990-talet

  Riokonferensen, FN:s miljökonferens, hålls 1992. Agenda 21 antas, liksom även klimatkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.

• Inom miljöpolitiken talas det nu om sektorsansvar för miljön, det vill säga att miljöarbete måste skötas av varje enskild sektor i samhället, exempelvis skogssektorn, jordbrukssektorn och byggsektorn.

• Kväveoxidavgifter införs 1992. Det innebär att energiproducenter måste betala en avgift på sina utsläpp av kväveoxider.

• Många kommuner arbetar med program för Agenda 21.

• Naturvårdsverket tar fram en nationell myrskyddsplan 1994.

• Producentansvar för förpackningar införs 1994 och FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB, bildas. FTI ansvarar idag bland annat för många av landets återvinningsstationer där hushåll lämnar förbrukade förpackningar och tidningar.

• Sverige blir EU-medlem 1995, vilket sedan dess alltmer har kommit att påverka svensk miljölagstiftning och miljöpolitik.

• Miljöledningssystem och miljöledning i staten införs.

• Webbsidan Svenska miljönätet invigs 1997.

• Miljöbalken träder i kraft 1999, en samlad miljölag som ersätter miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen, lagen om kemiska produkter samt ett tjugotal andra lagar på miljöområdet.

• Miljökvalitetsmålen antas av en enig riksdag 1999.

• 2000-talet

  Utarbetande av åtgärdsprogram för hotade arter tar fart.

• Regeringen presenterar skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik”.

• EU:s system för handel med utsläppsrätter drar igång 2005.

• Naturvårdsverkets Östersundskontor öppnar 2006. Samtidigt stängs Kirunakontoret.

• Filmen An Inconvenient truth med Al Gore visas första gången 2006, vilket bidrar till att klimatfrågan uppmärksammas i vidare kretsar.

• Boken ”Tyst Hav” av Isabella Lövin, kommer ut 2008. Boken uppmärksammar fiskepolitikens konsekvenser.

• Naturvårdsverket träffar avtal med Sveaskog om skydd av 70 000 ha naturskogar.

• Kosterhavets nationalpark, den första marina nationalparken, invigs 2009.

• Sverige och Europa firar 100 år med nationalparker 2009.

• 2010-talet

  Cirkulär ekonomi, ekosystemtjänster, grön infrastruktur, grön ekonomi, hållbar konsumtion, konsumtionens miljöpåverkan, digitalt först och hållbarhetsmål är populära begrepp inom miljöarbetet.

• Havs- och vattenmyndigheten inrättas 2011. Myndigheten tar bland annat över Naturvårdsverkets verksamheter som rör hav och sötvatten.

• Uppföljningskonferensen Stockholm +40 efter Stockholmskonferensen 1972 - FNs första miljökonferens Only one earth.

• EU:s industriutsläppsdirektiv börjar tillämpas i Sverige 2013.

• Naturvårdsverket börjar med lavinprognoser.

• Nagoyaprotokollet, inom konventionen för biologisk mångfald, träder i kraft 2014.

• Ett ärende om kalkbrytning i Bunge på Gotland hanteras i många vändor i domstolar, inklusive Högsta domstolen, 2006-2017. Regeringen beslutar 2015 om flera nya Natura 2000-områden, omfattande bland annat området Bästeträsk där planer finns på att bryta kalk. Den värdefulla naturen i området har nu ett skydd, men ärendena om kalkbrytning är ännu inte avslutade.

• Parisavtalet, ett nytt globalt klimatavtal, sluts 2015.

• FN:s beslutar 2015 om 17 globala hållbarhetsmål, Agenda 2030.

• Framtid

  Händelserna nedan är resultatet av några medarbetares tankar. Några händelser finns i Naturvårdsverkets eller regeringens planer, medan annat mer får ses som önskedrömmar eller farhågor.

• Naturvårdsverkets Östersundskontor blir aktivitetsbaserat under 2018, sedan följer Stockholmskontoret under 2019. (PLANERAT)

• Sveriges 30:e nationalpark, Åsnens nationalpark i Småland, invigs under 2018. (PLANERAT)

• 2020

  Efter en god dialog med bland annat berörda samebyar bildas Vålådalens nationalpark, Jämtland. (PLANERAT)

• Livsstilsfrågor och konsumtionens påverkan på miljön dominerar miljö- och ekonomidebatten (ÖNSKVÄRT)

• Ransoneringslagar för klimatpåverkan införs (FARHÅGA)

• Alla byggnader i Sverige måste vara plushus och ha solceller på taket. (ÖNSKVÄRT)

• Totalstopp av nedskräpning med plast 2020. (ÖNSKVÄRT)

• Naturresursfrågor i fokus för hållbar utveckling (ÖNSKVÄRT)

• Nationalpark bildas i Bästeträsk, Gotland. (PLANERAT)

• Avfallstrappan skärps med hjälp av effektiva styrmedel. (ÖNSKVÄRT)

• BT Kemi området är slutgiltigt sanerat. (PLANERAT)

• 2030

  Resilienta och robusta samhällen klarar klimatförändringarna. (ÖNSKVÄRT)

• Tuff och likvärdig miljötillsyn i hela landet. (ÖNSKVÄRT)

• Sveriges fordonsflotta drivs helt utan fossila bränslen. (PLANERAT)

• Nationalpark bildas i File hajdar, Gotland. (ÖNSKVÄRT)

• Större fokus på naturvårdspolitik, namnbyte till Naturverket? (ÖNSKVÄRT)

• Minskad arbetstid och maximal lön ger mindre konsumtionsutrymme och därmed mindre klimat- och miljöpåverkan. (ÖNSKVÄRT)

• 2040

  Enskilda individer behöver inte längre ta klimatansvar – oavsett vilka val vi gör (matinköp, färdmedel, prylkonsumtion) är det hållbart, tack vare kraftfull statlig styrning och företagens omställning. (ÖNSKVÄRT)

• Sverige klimatneutralt till 85 procent. (PLANERAT)

• Säkrare ekosystem med bra grön infrastruktur tack vare utvecklade metoder för fysisk planering och anpassad skötsel av havet, skogen och jordbruksmarken. (ÖNSKVÄRT)

• Sverige helt fossilfritt. (ÖNSKVÄRT)

• 2050

  Inga arter finns kvar på rödlistan över hotade växt- och djurarter. (ÖNSKVÄRT)

• Frågan om miljöhänsyn är lika självklar som vår omsorg om demokrati och social hållbarhet. (ÖNSKVÄRT)

• 2060

  Naturvårdsverket 100 år – om det inte redan avvecklats för att det inte längre behövs (vilket för övrigt var ett mål som myndighetens första generaldirektör Valfrid Paulsson hade…)

• 2070

  Den nya moderna vattenlagstiftningen fyller 50 år.