De konsumtionsbaserade utsläppen tar hänsyn till den klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar, både i Sverige och andra länder. Ungefär 57 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen uppstår utomlands, det vill säga när en vara produceras i ett annat land och sedan konsumeras i Sverige. Statistiken är ett sätt att åskådliggöra vårt klimatavtryck. Den inkluderar både hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar i exempelvis byggnader och infrastruktur.
De konsumtionsbaserade utsläppen är ett kompletterande mått till de så kallade territoriella utsläppen som används för att följa upp klimatmålen i Sverige och vår del av EU:s mål för att nå Parisavtalet.
- Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas långt under två grader och att vi ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att kunna uppnå Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst ett ton per person och år till 2050, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Du kan läsa mer om de konsumtionsbaserade utsläppen här:
Den 15 december publicerar Naturvårdsverket statistik över Sveriges territoriella utsläpp och anordnar ett webbinarium i samband med publiceringen. Mer information och anmälan hittar du här:
Kontakt:
Jonas Allerup, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 11 20, jonas.allerup@naturvardsverket.se