Naturvårdsverket har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera och ge förslag på utformning av möjliga styrmedel som träffar problemet tidigt i plastens värdekedja.
IVL gör bedömningen att beskattning tidigt i värdekedjan, genom beskattning av fossil plastråvara eller plastprodukter, ger minskad efterfrågan på fossilbaserade plastprodukter och ökar efterfrågan på biobaserad och återvunnen plastråvara. Styrmedlet har därmed potential att minska koldioxidutsläppen från förbränning av plast. I analysen ingick även ett antal andra styrmedel som inte utretts lika detaljerat.
– Störst genomslag skulle en EU-gemensam skatt ha, men att införa en nationell skatt kan också vara ett sätt att gå före och visa vägen som föregångsland, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Standarder för plastens innehåll behövs
Ett antal utmaningar lyfts i rapporten, såsom svårigheten att definiera plastprodukter samt att utforma enkel administration. En stor skattenedsättning för produkter gjorda av biobaserad och återvunnen plast föreslås. För att genomföra skattenedsättningen i praktiken krävs en standard eller certifiering som visar plastens innehåll, vilket saknas i dagsläget men utveckling inom området sker.
– Naturvårdsverket tycker att IVL belyser många intressanta aspekter kring utformning av styrmedlen och dess potentialer och vi ska nu titta närmare på de utmaningar som också lyfts, säger Frida Löfström, klimatanalytiker på klimatmålsenheten, Naturvårdsverket.
Uppdraget är en del i arbetet för hållbar plastanvändning som Naturvårdsverket är samordnande myndighet för.
Korta fakta:
- Plastanvändningen och plastavfall har ökat i Sverige.
- Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, eller nästan 30 kg mer plast per invånare och år. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, väldigt lite materialåtervinns och blir ny plast.
- Även plastavfallet ökar. Plastavfallsflödena som undersöktes 2017 uppgår till omkring 1,6 miljoner ton.
- Energiåtervinning av plast i till exempel el- och fjärrvärmeanläggningar är ett resurseffektivt sätt att ta om hand om giftig, kontaminerad eller utsliten plast. Plastförbränningen ger dock utsläpp av växthusgaser.
- För att Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet; inget nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver vi använda plast mer resurseffektivt och övergå till biobaserade och återvunnen råvara.
Mer information
Kontaktpersoner:
Frida Löfström, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 10 74, frida.lofstrom@naturvardsverket.se
Katarina Wärmark, klimatanalytiker Klimatmålsenheten,
010-698 13 59, katarina.warmark@naturvardsverket.se