EU-kommissionens gröna giv (The European Green Deal) syftar till att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent och stärka EU:s ekonomiska tillväxt. I december 2019 ställde sig EU:s medlemsländer, med ett undantag, bakom målet om ett klimatneutralt EU till 2050. Nästa steg är antagandet av skärpta utsläppsmål till 2030. Sveriges position är sedan tidigare att EU:s mål till 2030 ska skärpas, från minus 40 procent jämfört 1990 till minus 55 procent.
Naturvårdsverket finner i en nyligen genomförd analys flera skäl till varför EU bör skärpa sina mål.
– De flesta bedömningar pekar redan nu mot att EU kommer överträffa 2030-målet. Ländernas egna utsläppsscenarier pekar i den riktningen, liksom att utsläppen i utsläppshandeln minskat kraftigt de senaste åren. Målet riskerar därmed att förlora sin styrande effekt, säger Daniel Engström Stenson på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket konstaterar i sin analys att ett skärpt mål även krävs för att göra vägen mot till koldioxidneutralitet 2050 mer kostnadseffektiv:
”Om det nuvarande målet till 2030 istället skulle kvarstå, behöver utsläppen efter 2030 på tjugo år minska i en takt som är dubbelt så hög jämfört med de första fyrtio åren fram till 2030. Ett sådant vägval skulle utgöra en större ekonomisk belastning, ett större risktagande och därmed en mindre effektiv utveckling mot måluppfyllelse 2050.” skriver Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets analys utgör ett underlag inför att EU-kommissionen i höst väntas lägga fram sin konsekvensanalys av ett skärpt 2030-mål. Inte minst med tanke på den osäkra tid under vilken analysen är gjord kommer vissa antaganden att behöva justeras längs vägen. Viruspandemin påverkar kraftigt EU:s ekonomiska utveckling. Den kan även leda till strukturella förändringar i olika branscher och mer varaktiga förändringar i beteendemönster. Vidden av dessa effekter har inte hittills kunnat beaktas i Naturvårdsverkets analys, men kommer behöva utgöra en del av framtida analyser.
– Å ena sidan påverkas scenarier om framtida utsläpp av tillväxtsiffrorna, å andra sidan förutsätter de fortsatta investeringar i exempelvis förnybar energi, elnät och energieffektivisering. Det är för tidigt att idag säga exakt hur utvecklingen kommer påverka framtida analyser och även möjligheten att politiskt få stöd för skärpta mål. Men klart är att EU behöver bli koldioxidneutralt 2050 och då behöver målen till 2030 också skärpas, säger Daniel Engström Stenson.
Bakgrund
Naturvårdsverket redovisade 3 april 2020 den första delen i regeringsuppdraget att ta fram underlag för en ökad klimatambition på EU-nivå. Bakgrunden till uppdraget är initiativet ”En europeisk grön giv” (The European Green Deal) som dels syftar till att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent, dels till att stärka EU:s ekonomiska tillväxt. Genom sitt regeringsuppdrag bidrar Naturvårdsverket löpande med underlag till regeringen för att stärka Sveriges möjligheter att också i det rådande osäkra världsläget vara pådrivande i det långsiktiga europeiska klimatarbetet. Naturvårdsverkets uppdrag pågår fram till våren 2022 och kommer att redovisas löpande.
Läs mer om uppdraget och delredovisningen i sin helhet
För mer information, kontakta:
Daniel Engström Stenson, handläggare, Klimatstyrmedelsenheten, 010- 698 13 05, daniel.engstrom-stenson@naturvardsverket.se