År 2019 var den genomsnittliga materialåtervinningsgraden 68 procent för samtliga typer av förpackningar. Detta innebär att målet om en materialåtervinningsgrad på 55 procent för det totala förpackningsavfallet uppfylldes.
- Pantsystemen och glasåtervinningen sticker även 2019 ut som effektiva system för att uppnå hög materialåtervinning, säger Lars Viklund, handläggare på Naturvårdsverket.
Glasförpackningar är det förpackningsslag som materialåtervinns i högst utsträckning. Hela 93 procent av glasförpackningarna på den svenska marknaden, 2019, gick till materialåtervinning.
Processerna för materialåtervinning är olika effektiva för olika material. De flesta glas- och metallförpackningar, PET-flaskor samt pantburkar, som rapporteras som materialåtervunna, blir nya produkter medan processen för materialåtervinning av papper och framförallt plast inte är lika effektiv.
Skärpta regler från 2020
Statistiken för 2019 är den sista uppföljningen som görs enligt de äldre materialåtervinningsmålen. Från och med januari 2020 höjs målen för materialåtervinning med upp till 20 procentenheter beroende på typ av förpackning. Dessutom kommer nya krav från EU leda till att rapporteringen bättre stämmer överens med verkligheten gällande hur mycket som blir nytt material. Detta innebär att målen blir svårare att nå.
– De nya återvinningsmålen innebär en ambitionshöjning och det kommer bli en utmaning att uppnå målen framöver. Det är viktigt att alla fortsätter att ta sitt ansvar; den som källsorterar, producenterna som sätter förpackningar på marknaden och branschen som tar hand om materialet, säger Lars Viklund.
Producenterna ska rapportera
Producentansvaret är grunden för det svenska insamlings- och återvinningssystemet, för förpackningar och tidningar. Producenterna är också skyldiga att rapportera in statistik till Naturvårdsverket för uppföljning av de nationella målen och gemensamma mål inom EU.
Mer information
Kontakt
Lars Viklund, handläggare,010-698 11 79, lars.viklund@naturvardsverket.se