Användning av plastbärkassar - Sverige klarar målet för 2019 men takten behöver öka
Årets rapportering visar att årsförbrukningen i Sverige för den typ av plastkassar som vi bär hem mat i var 74 kassar per person under 2019. Det finns ett mål inom EU att minska just denna typ av plastbärkassar till 90 stycken per person och år 2019 och till 40 stycken år 2025. Nivån för 2019 gör att Sverige klarar det första delmålet.
Nytt för 2019 är att uppgifter om de allra tunnaste plastpåsarna som vanligtvis används till frukt och grönt, ska särredovisas vid rapporteringen till Naturvårdsverket. Tidigare år har dessa samlats in tillsammans med tunna plastbärkassar, i en post. Nu är uppgifterna uppdelade i mycket tunna, tunna och tjocka plastbärkassar, kvalitetsgranskade och reviderade. Därmed är det också möjligt att jämföra förbrukningen bakåt i tiden för de plastkassar som ingår i EU:s minskningsmål.
Sedan 2017 har antalet plastbärkassar av de som ingår i minskningsmålet minskat med 9 stycken per person. Det innebär att minskningen av förbrukningen av plastbärkassar behöver gå snabbare. Annars når vi inte målet till 2025.
EU:s minskningsmål och förbrukning av plastbärkassar i Sverige
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förbrukning per person,
tunna plastbärkassar
15-50 mikrometer
|
|
|
|
|
– Även om förbrukningen sakta minskar så använder vi oftast fortfarande plastbärkassen bara en gång vilket är slöseri med resurserna. Oavsett material är det viktigt att vi använder kassarna så många gånger som möjligt, säger Emma Nord-Norén, handläggare på Återvinningsenheten, Naturvårdsverket. Plastbärkassen är också en källa till nedskräpning.
Det var den 1 juni 2017 som förordningen om plastbärkassar trädde ikraft och alla butiker och restauranger har sedan dess haft som ansvar att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och medverka till att förbrukningen ska minska.
Det finns en samverkansgrupp som tillsammans arbetar för en minskad förbrukning av plastbärkassar i Sverige. I gruppen ingår Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Visita och Naturvårdsverket. Svensk Dagligvaruhandel samordnar gruppen.
Fakta och argument för minskad användning
- Den bästa kassen är den som används flest gånger
Om vi använder en bärkasse flera gånger, oavsett material, bidrar vi till en hållbar och resurseffektiv användning och tär mindre på jordens resurser. Vilket material som ger minst miljöpåverkan är svårt att beräkna eftersom det beror på flera saker; vilket land som kassarna tillverkats i och vilka råvaror och energikällor som använts vid tillverkningen.
- Släng sopor i tunnare påsar
Om du använder plastkassen att slänga sopor i, då är den tunnare sortens soppåsar som köps på rulle i butik det bästa alternativet. Dels kräver de inte lika mycket energi vid tillverkning som tjockare plastpåsar, dels ger de mindre avfall eftersom de är tunnare. Då kan du också använda den tjockare kassen igen, flera gånger. Bättre både för plånboken och för miljön.
- Plastbärkassar är en källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster i naturen när de med tiden bryts ner i mindre bitar, mikroplast, som kan finnas kvar i hav och sjöar i hundratals år.
- Många fåglar och däggdjur skadas efter att ha fastnat i plast eller ätit plast i haven.