Hoppa direkt till frågor på sidan
Vad har Naturvårdsverket ansökt om?
Hur kommer området se ut efter de åtgärder som Naturvårdsverket planerar?
Varför gör Naturvårdsverket det här?
Vilka naturvärden är det vi tar hänsyn till och varför?
Vad prövar domstolen?
Är ni nöjda med förslaget?
Hur har andra fått komma till tals i processen?
Varför är det så bråttom att genomföra rivningen av Järle damm. Kunde man ha väntat med detta?
En av tankarna med rivningen tycks handla om att återställa ån till ett naturligare skick. Men hur kan man resonera så med tanke på att dammen funnits där i hundratals år?
Vid många dammanläggningar byggs trappor för fisk – varför görs inte detta vid Järle?
Varför gick ni inte vidare med förslaget från 2010 med en fisktrappa under stenvalvsbron?
Det finns andra dämningar i vattendraget både uppströms och nedströms. Ger det då någon effekt att ta bort dämningen vid Järle?
Hur tar ni hänsyn till kulturminnen på platsen?
Vad har Naturvårdsverket ansökt om?
I korthet går förslaget ut på att dammluckorna tas bort och att vi gör en fors där luckorna har suttit. Vi kommer att gå varsamt fram och göra åtgärderna med stor hänsyn till kulturmiljön. Stenvalvsbron på platsen berörs inte av åtgärderna.
Naturvårdsverket har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för de åtgärder som sker i vatten (så kallad vattenverksamhet) i området kring Järle kvarn. Åtgärderna ska öppna upp vattenområdet vid kvarndammen för att vattnet ska kunna flöda fritt. Då kan fisk och andra vattenlevande organismer vandra förbi platsen. Det som ska prövas i ansökan är att ta bort luckorna i kvarndammen och delar av dammtrösklarna och att göra förstärkningsarbeten på dammen och murverket mot kvarnbyggnaden så att dessa blir mer stabila. Det kommer också att läggas ut sten och naturgrus i vattnet kring dammen för att skapa en vacker och fungerande vattenmiljö.
I projektet ingår även att byta ut vägbanan på bron i trä och ett nytt broräcke i järn. För att bevara den äldre kvarnmiljön kommer även intagsrännan, den ränna som idag leder in vatten i kvarnen från dammen, att bytas ut.
Upp
Hur kommer området att se ut efter de åtgärder som Naturvårdsverket planerar?
Platsen kommer på många sätt se ut som den gör idag. Järle kvarn, och området runt kvarnen, kommer även i fortsättningen att vara en fin plats där besökare kan uppleva kulturmiljön. Naturvårdsverket kommer även att rusta upp området kring dammen och öka tillgängligheten för besökare. Stenvalvsbron beröras inte av åtgärderna.
Det som kommer att förändras är att dammluckorna under vägbanan på bron tas bort och att vattnet strömmar fritt under bron. Den vattenyta som idag finns vid dammen kommer att flyttas en bit uppströms i Järleån och ytan kommer att sjunka något. Vatten kommer även fortsättningsvis att rinna även via den södra fåran på samma sätt som idag.
Intagsrännan i trä kommer att tas bort under anläggningsåtgärderna och ersättas med en ny rekonstruktion. Resterande delar av dagens anläggning kommer att vara kvar.
Upp
Varför gör Naturvårdsverket det här?
Det här är en nödvändig åtgärd, både enligt lagstiftningen och för att ta tillvara och utveckla de naturvärden som finns på platsen. Genom att ta bort dammluckorna återskapas ett levande vattendrag som gynnar det långsiktiga arbetet med att förbättra tillståndet för hela Jädraåns vattensystem.
Vatten- och landområdet kring Järle kvarn är en viktig plats för strömlevande fisk, musslor och andra vattenlevande djur. Området har ett starkt skydd då det utpekats som ett Natura 2000-område och vissa av de arter som finns här skyddas av art- och habitatdirektivet, såsom flodpärlmussla, stensimpa och utter. Det finns en skyldighet att vidta åtgärder för att långsiktigt säkerställa goda förutsättningar för dessa arter.
Åtgärder för att förbättra vattenförhållandena i Järleån krävs även för att uppnå målsättningarna enligt EU:s ramdirektiv för vatten.
Den nuvarande kvarndammen med luckor utgör ett hinder för vattenlevande arter att passera platsen, vilket har en negativ påverkan för dessa arter och vattenmiljön i stort. För att förbättra förhållandena i vattenmiljön och uppnå ett långsiktigt skydd för viktiga arter och livsmiljöer, och därmed uppfylla de målsättningar som gäller enligt Natura 2000, behöver därför dessa åtgärder genomföras.
Idag är området vid Järle kvarn i behov av upprustning och ytterligare ett syfte med åtgärderna är att höja säkerheten vid anläggningen och minska behovet av framtida tillsyn och underhåll.
Upp
Vilka naturvärden är det vi tar hänsyn till och varför?
Området är en viktig plats för till exempel flodpärlmusslan, som är en starkt hotad art. Flodpärlmussla är beroende av öring för sin fortplantning och öringpopulationen är idag för svag i Järle å, bland annat på grund av de dammar som hindrar öringens vandring.
Upp
Vad prövar domstolen?
Mark- och miljödomstolen prövar om planerade åtgärder i vatten kan tillåtas enligt miljöbalkens bestämmelser, och bedömer då hur åtgärderna påverkar främst vatten- och naturmiljön men även för enskilda. I sin bedömning tar domstolen även hänsyn till åtgärdernas påverkan på kulturmiljön, och gör en avvägning mellan positiva och negativa konsekvenser. Däremot prövar inte domstolen estetiska frågor. Naturvårdsverket har ändå åtagit sig att genomföra vissa åtgärder, såsom att byta ut den utslitna brobanan i trä, broräcket i järn och intagsrännan.
Upp
Är ni nöjda med förslaget?
Ja. Naturvårdsverket anser att den planerade lösningen tillgodoser behovet av en fungerande vattenmiljö samtidigt som det säkerställs att skadorna på områdets kulturmiljövärden minimeras. Lösningen innebär att samtliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bron behålls, och att det långsiktiga skyddet för dessa anläggningar och byggnader förstärks.
Det finns en gedigen utredning som kommit fram till att det här är den bästa åtgärden. Vi har tittat på flera alternativ, innan vi valde alternativet att ta bort dammluckorna och återskapa forsmiljön. Den valda lösningen är den som medför minst skada på kulturmiljön och samtidigt ger en fungerande fiskvägslösning.
Upp
Hur har andra fått komma till tals i processen?
Inför ansökan har vi genomfört en samrådsprocess, där myndigheter och de närmast berörda har deltagit.
Upp
Varför är det så bråttom att genomföra rivningen av Järle damm. Kunde man ha väntat med detta?
Det här är en process som har pågått under mer än 10 års tid och där olika utredningar har gjorts och flera olika alternativ utretts. Naturvårdsverket anser att det finns ett väl genomarbetat underlag för nu planerade åtgärder. Flera andra tillstånd kommer dock att krävas innan åtgärderna kan genomföras.
Upp
En av tankarna med rivningen tycks handla om att återställa ån till ett naturligare skick. Men hur kan man resonera så med tanke på att dammen funnits där i hundratals år?
Den här platsen har sett ut på många olika sätt under årens lopp, och avsikten är inte att återgå till orörda förhållanden utan att åstadkomma en avvägning där vatten- och naturmiljön får långsiktigt goda förutsättningar att utvecklas samtidigt som historiken i området bevaras.
Upp
Vid många dammanläggningar byggs trappor för fisk – varför görs inte detta vid Järle?
En fisktrappa skulle behöva placeras i huvudfåran där merparten av vattnet går. I utredningen tittade man på olika alternativ till fisktrappor men de bedömdes utgöra för stora ingrepp i kulturmiljön. En fisktrappa innebär inte heller en möjlighet för alla fiskar att vandra, utan bara för så kallade starksimmande fiskar. Det alternativ som Naturvårdsverket har valt att gå vidare med är det som totalt sett bäst tillgodoser behovet av en fungerande faunapassage och behovet av att säkerställa och skydda områdets kulturmiljövärden.
Upp
Varför gick ni inte vidare med förslaget från 2010 med en fisktrappa under stenvalvsbron?
2010 utreddes alternativet med en anlagd fiskväg i södra fåran under Järlebron. Det alternativet bedöms dock inte aktuellt då endast en mindre andel av de vandrande fiskarna har förmågan att förflytta sig den vägen.
Upp
Det finns andra dämningar i vattendraget både uppströms och nedströms. Ger det då någon effekt att ta bort dämningen vid Järle?
Det pågår ett långsiktigt arbete med förbättring av vattenmiljön i Järle å och på sikt kommer vattenvägarna att öppnas upp mer och mer. Senast 2033 ska ån ha uppnått god ekologisk status, och ett arbete med att miljöanpassa eller ta bort andra dämningar i vattendraget pågår. Enligt den nationella planen för vattenkraften ska en miljöanpassning av anläggningar för vattenkraftproduktion i ån ske senast 2030. Åtgärderna vid Järle kvarn är en del i arbetet som avser hela vattendraget men innebär också i sig en förbättring av vattenmiljön i det område som påverkas av nuvarande uppdämning.
Upp
Hur tar ni hänsyn till kulturminnen på platsen?
Nu pågår en prövning enligt miljöbalken av de åtgärder som sker i vatten. I denna prövning tar man hänsyn till kulturmiljön i området på ett övergripande plan och bedömer om åtgärderna kan tillåtas vid en avvägning mellan olika intressen. Parallellt med denna prövning har Naturvårdsverket ansökt om tillstånd enligt kulturmiljölagen för ingrepp i de fornlämningar som kan beröras av åtgärderna. I prövningen enligt kulturmiljölagen kommer det att ske en arkeologisk förundersökning på platsen, som sedan ligger till grund för beslut om åtgärder kan tillåtas samt de eventuella skyddsåtgärder som behövs.
Utformningen av åtgärder på anläggningar och byggnader, i form av till exempel räcken och ny vägbana på bron, är inte något som behöver prövas rättsligt. Naturvårdsverket har dock inom ramen för prövningen enligt miljöbalken åtagit sig att genomföra alla åtgärder i området med stöd av expertis samt i nära samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
Upp