Biosfärområden är en del av Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere (MAB). Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt. Det viktigaste verktyget för programmet är att inrätta biosfärområden.
Enligt det globala handlingsprogrammet (Lima Action Plan 2016-2025) ska biosfärområden vara modeller för genomförandet av FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030.
Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara.
I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten stödjer arbetet med svenska biosfärområden bland annat genom ekonomiskt bidrag till kandidaturer och driftsbidrag till biosfärkontor. Naturvårdsverket ger också stöd till en nationell projektkoordinator samt är värd för programkommittén för det svenska Biosfär-(MAB)-programmet.
701 områden i världen, sju i Sverige
Från juni 2019 finns 701 biosfärområden i 124 länder. Antalet områden växer med 10-20 per år. Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk: "The World Network of Biosphere Reserves". I Norden har vi haft biosfärområden sedan 1970-talet. Det finns för närvarande elva biosfärområden i Norden, varav sju ligger i Sverige:
- Blekinge Arkipelag
- Kristianstads Vattenrike
- Vindelälven-Juhtatdahka
- Voxnadalen
- Vänerskärgården med Kinnekulle
- Älvlandskapet Nedre Dalälven
- Östra Vätterbranterna.
Filmer om Sveriges biosfärområden
I spellistan nedan kan du se filmer som berättar om de svenska biosfärområdena.