Sommaren 2018 upptäckte länsstyrelsen i Skåne att sidenört växte på flera platser i naturen och längs vägar. Sidenört är en nordamerikansk växt som inte har en naturlig hemvist i Sverige. Fynden rapporterades till Naturvårdsverket som gav länsstyrelsen i uppdrag att ta bort alla förekomster av sidenört som de observerat, och täcka området där de växte med markväv. Tack vare den snabba insatsen blev kostnaden bara 75 000 kronor för att ta bort de tre upptäckta bestånden och förhoppningsvis hindra en framtida spridning.
Betydelsen av att hindra spridning i tid
Om en invasiv art inte hindras från spridning, riskerar man att den till slut inte går att utrota till en rimlig kostnad för att den etablerat sig på för många platser och för stora områden. Då återstår att kontrollera och begränsa fortsatt utbredning, vilket medför stora kostnader som dessutom blir en ständigt upprepad utgift. Ett exempel är arten parkslide, som blivit så spridd i England att den inte går att utrota och där bekämpningen kostar enorma summor. Men även i Sverige finns redan invasiva arter som spridit sig för mycket för att arten ska gå att utrota helt. Det viktiga är då att bekämpa den där den riskerar göra störst skada till exempel i eller nära värdefull natur.
Vi måste upptäcka och åtgärda invasiva arter innan problemet blir för stort och bekämpningen för kostsam. För att lyckas med det måste vi hjälpas åt – allmänhet, berörda branscher, myndigheter, föreningar och miljöorganisationer.
Inkeri Ahonen, Naturvårdsverket
Tidig upptäckt är avgörande
EU-förordning ställer krav på att bekämpa invasiva arter
Invasiva arter som tränger undan andra arter är enligt organisationen IPBES det femte största hotet mot biologisk mångfald. Att förebygga spridning av invasiva arter är därför ett prioriterat område för Naturvårdsverket. Sedan 2015 finns en EU-förordning som innebär en skyldighet för varje EU-land att rapportera förekomst och bekämpa de arter som omfattas av förordningen. Enligt EU-förordningen är det förbjudet att sprida dessa arter i naturen, köpa, sälja, byta eller importera dem.
I nuläget är det 49 arter som omfattas av EU-förordningen (den så kallade EU-förteckningen). 16 av dem finns eller har förekommit i Sverige och av dessa bedöms 12 redan vara etablerade i Sverige:
| Växter |
Djur |
|
Sidenört
Jätteloka
Jättebalsamin
Gul skunkkalla
Tromsöloka
Kabomba
Smal vattenpest
|
Gulbukig vattensköldpadda
Bisam
Mårdhund
Signalkräfta
Kinesisk ullhandskrabba
Sibirisk ekorre
|
Det kan vara svårt att förstå varför arter som ännu inte är ett problem i Sverige ska bekämpas och förbjudas. Men med klimatförändringar kan invasiva främmande arter börja breda ut sig i miljöer där de tidigare inte funnits. De flesta invasiva arter präglas också av att de är väldigt svåra att ta bort. Det är därför det är så viktigt att alla EU-länder följer förordningen även för arter som kanske inte är aktuella i det egna landet – ännu. Ganska små förändringar av klimat eller andra förutsättningar kan snabbt göra att en invasiv art får fäste och börjar sprida sig.
Utmaningar inom ett nytt område
För att hindra spridningen av invasiva arter i Sverige krävs mer spridning av kunskap till allmänheten, kommuner och andra aktörer. Dels kunskap om EU- förordningens krav och vilka arter som är EU-listade, dels kunskap om hur man tar bort en invasiv art på rätt sätt för att inte förvärra läget. Att exempelvis köra iväg invasiva växter på en öppen släpvagn innebär att frön kan falla ur och spridas längs vägen. Återvinningscentraler och andra avfallsaktörer behöver också ha kunskap och rutiner för att bränna invasiva växter istället för att lägga dem bland annat trädgårdsavfall eller i kompost eftersom de då fortsätter spridas. Den ökade medvetenheten hos både myndigheter, gröna näringar och allmänhet är en viktig nyckel för att lyckas stoppa så många av dessa arter som möjligt i tid.
Allmänhetens inrapportering behövs i kampen mot invasiva främmande arter
För att kunna kartlägga förekomsten av olika invasiva främmande arter är myndigheter och kommuner beroende av att få in rapporter om var dom finns. Det är viktigt att ha en aktuell bild av läget när åtgärder ska planeras och prioriteras. Det behövs också många uppmärksamma ögon för att snabbt upptäcka invasiva arter som inte tidigare förekommit eller hunnit etableras i Sverige. Vem som helst kan rapportera in om de sett en invasiv art, på invasivaarter.nu som är en samlingssida med både information och rapportering. Motsvarande sida för vattenlevande växter och djur är havochvatten.se/rappen.
Tips för alla i arbetet mot invasiva främmande arter
- Rapportera till invasivaarter.nu om du upptäcker en invasiv art i naturen.
- Släng aldrig växtavfall eller lämna exotiska djurarter i naturen. Häll heller aldrig ut akvarie- eller dammvatten nära naturliga vattendrag.
- Ta bort invasiva växter från din egen mark.
- Hantera växtavfallet så att bekämpningen inte blir en spridning. Lägg växtdelar, frön och rötter i en plastsäck och fråga återvinningscentralen hur de tar emot avfallet. Lägg det inte i din kompost eller i växtavfallsfacket på återvinningscentralen.
- Berätta för dem du känner, så att fler kan vara uppmärksamma på invasiva arter.
Här finns mer information
Information om invasiva främmande arter och vilka regler som gäller finns på Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens webbplatser. Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.