Skydd och skötsel har inte som syfte att skapa jobb, men det är en viktig sidoeffekt, och Naturvårdsverket har sedan 2015 skyldighet att beräkna och rapportera vilka sysselsättningseffekter som anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur ger upphov till.

Bidrog till närmare 1 300 jobb 2017
Åtgärder för skydd och skötsel (anslag 1:3 och 1:15) bidrog 2017 till att skapa närmare 1 300 jobb. Skötsel av natur står för den allra största delen, 1 105 arbeten medan skydd av natur står för knappt 186 arbeten. Sysselsättningseffekten beräknas som helårsarbetskrafter.
Störst sysselsättningseffekt får anslagen inom verksamheter som skogsskötsel, byggande och underhåll av vandringsleder och liknande samt rovdjursinventering. De stod tillsammans för 813 årsarbeten 2017. I övrigt skapar anslagen många arbetstillfällen inom Naturvårdsverket, länsstyrelser och andra myndigheter där sysselsättningen främst handlar om utredning, vägledning och handläggning.
Sysselsättningseffekter |
anslag 1:3 Skötsel av natur |
Andel kvinnor |
av anslag 1:15 Skydd av natur |
Andel kvinnor |
Viltvård – inventering av rovdjur |
97 |
24% |
0 |
|
Skogsskötsel och förvaltning |
612 |
24% |
0 |
|
Byggindustri – byggnation av naturum, leder etc. |
104 |
9% |
0 |
|
Konsultverksamhet |
32 |
43% |
72 |
43% |
Fastighetsförmedling |
0 |
|
2 |
39% |
Veterinärverksamhet |
6 |
80% |
0 |
|
Arbete på myndigheter; länsstyrelser, Lantmäteriet, Naturvårdsverket etc. |
98 |
57% |
112 |
57% |
Vetenskaplig forskning |
132 |
57% |
0 |
|
Intresseorganisationers arbete |
25 |
43% |
0 |
|
Totalt |
1 105 |
31% |
186 |
52% |
varav direktsysselsättningseffekt* |
959 |
|
147 |
|
varav indirekt sysselsättningseffekt* |
147 |
|
40 |
|
Siffrorna är avrundade och delarna stämmer därför inte alltid med totalsumman.
Utvecklad och förfinad beräkningsmodell
Då Naturvårdsverket bara har räknat på sysselsättningseffekten i ett par år går det inte att se någon utveckling över tid. Beräkningsmetoden har även gjorts om och förfinats för att bli mer korrekt. I tabellen nedan visas hur stor del av anslagen som beräknas ge upphov till sysselsättningseffekter.
Hur stor sysselsättningseffekten är hör förstås ihop med storleken på anslagen och hur mycket av pengarna som används, eftersom merparten av anslagen resulterar i någon form av sysselsättning. 2016 var båda anslagen högre än de var både året innan och 2017, vilket är en orsak till att också sysselsättningseffekten var mindre 2017 än 2016. Båda anslagen ger ganska jämna sysselsättningseffekter över länen, med hänsyn till deras folkmängd och arbetsmarknad, men med en mindre effekt i Stockholms län.
De medel som inte ger någon sysselsättningseffekt är medel som går till rena transaktioner, som köp av mark för att bilda naturreservat, eller ersättningar av olika slag. Av anslaget för skydd av natur är det därför en mindre andel som ger sysselsättningseffekter, eftersom det anslaget till stor del används för köp av mark.
Del av anslagen som gett upphov till sysselsättning 2015-2017 |
Anslag 1:3 Skötsel av natur |
År |
2015 |
2016 |
2017 |
Anslagsförbrukning (mnkr) |
734,8 |
952,1 |
934,7 |
Medel som ger upphov till sysselsättning (mnkr) |
736,1 |
964,1 |
949,6 |
Direktsysselsättningseffekt*, helårsarbetskrafter |
900 |
977 |
959 |
Indirekt och inducerad* sysselsättningseffekt, helårsarbetskrafter |
73 |
149 |
147 |
Total sysselsättningseffekt |
973 |
1 126 |
1 105 |
Varav andel kvinnor |
- |
32% |
32% |
Finansiella transaktioner ger överskott som sedan används för åtgärder som ger sysselsättningseffekt, därför blir summan av medel som ger sysselsättningseffekt högre än anslagsförbrukningen.
Anslag 1:15 Skydd av natur |
År |
2015 |
2016 |
2017 |
Anslagsförbrukning (mnkr)
|
954,4 |
1 343 |
1 268 |
Medel som ger upphov till sysselsättning (mnkr) |
155 |
170,2 |
164,7 |
Direktsysselsättningseffekt*, helårsarbetskrafter |
240 |
151 |
147 |
Indirekt och inducerad* sysselsättningseffekt, helårsarbetskrafter |
21 |
39 |
40 |
Total sysselsättningseffekt |
261 |
190 |
187 |
Varav andel kvinnor |
ej mätt |
32% |
32% |
Resultaten är inte jämförbara mellan 2015 och övriga år eftersom beräkningsmetoden ändrades efter 2015.
Naturnära jobb
Ett helt annat område är naturnära jobb, där Naturvårdsverket är en av de myndigheter som har fått i uppdrag att skapa sysselsättning för nyanlända och långtidsarbetslösa, genom att genomföra insatser inom naturvård, biologisk mångfald och friluftsliv via anställningar med hjälp av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. De naturnära jobben anordnas av olika myndigheter med Skogsstyrelsen som samordnare. Uppdraget kring naturnära jobb gäller 2018–2020 och fyller flera funktioner: Att få nyanlända och långtidsarbetslösa i arbete, förse de gröna näringarna med efterfrågad arbetskraft, och få viktiga naturvårdsinsatser utförda.
Gröna näringar behöver mer arbetskraft
Arbetsförmedlingen konstaterar att många gröna näringar har brist på arbetskraft med rätt kompetens, bland annat djurskötare till lantbruken. Både varaktiga sysselsättningseffekter och tillfälliga jobb är därför viktiga för både naturvården och för att få fler i arbete och utbildning som kan förse de gröna näringarna med efterfrågad arbetskraft.
Att synliggöra sysselsättningseffekterna är viktigt för att visa att de statliga anslagen även genererar arbete och skatteintäkter tillbaka, och tydliggör att naturvård inte bara är kostnader.
Claes Svedlindh, Naturvårdsverket
*Direkt sysselsättningseffekt är den som uppstår i de organisationer och företag som direkt berörs av anslagen, medan indirekt sysselsättningseffekt är den som uppstår hos företag och branscher som de direkt berörda organisationerna köper produkter och tjänster av. Inducerad effekt är påverkan på samhällsekonomin när hushåll konsumerar för de inkomster de fått från de direkt och indirekt berörda organisationerna.