Extremt stora träd, flera hundra år gamla träd och stammar med massor av håligheter i odlingslandskapet– det är träd vi behöver vara extra rädda om eftersom de är viktiga för biologisk mångfald. Ju äldre ett träd är, desto mer artrikt är det, och många av dessa träd har en avgörande betydelse för många rödlistade och sällsynta arter av bland annat lavar, insekter och fåglar som är beroende av just gamla eller håliga träd för sin livsmiljö.
Därför startade Naturvårdsverket 2004 ett åtgärdsprogram för att förhindra att dessa typer av träd försvinner. Under 2017 utvärderades programmet till och med 2016. Utvärderingen visar att 37 800 träd har friställts, vilket betyder att man huggit ner växtlighet och röjt bort vegetation kring trädet. Växer det för tätt kring trädet finns annars risk att det dör.
Tre typer av åtgärder
Friställning, eller frihuggning, är den vanligaste åtgärden men det finns även två andra vanliga åtgärder, hamling och beskärning. Båda görs för att föryngra trädet och öka livslängden. Hamling är en gammal metod som även har ett kulturhistoriskt värde – det innebär att man regelbundet hugger bort nästan alla grenar på trädet. Det gör att trädet utvecklar mycket håligheter och får en annorlunda bark där sällsynta lavar trivs. Förr var hamling också ett sätt att skaffa mer foder till djuren, då man tog vara på kvistarna och löven som komplement till hö.
Så fungerar åtgärdsprogrammet
Länsstyrelserna har ansvar för att koordinera inventeringen av träd och peka ut träd som kan vara skyddsvärda, men arbetet involverar även kommuner och andra myndigheter. I den webbaserade databasen Trädportalen registreras inventerade träd. Där kan man se var de står, vilken art det är, omkrets, håligheter och andra egenskaper samt om trädet har ett åtgärdsbehov. Där kan i princip alla föra in träd. I Trädportalen för man även in så kallade efterträdare – träd som står ”på tur” att bli tillräckligt stora eller gamla för att räknas som skyddsvärda. På så sätt ger inventeringen en långsiktig kontinuitet som underlättar arbetet framöver.
Åtgärdsprogrammet ger ingen möjlighet att tvinga fram åtgärder, utan länsstyrelsen kan peka ut behoven men det krävs att t ex en markägare går med på att genomföra åtgärden. En del åtgärder har gjorts med hjälp av anslag från Naturvårdsverket och andra medel som länsstyrelserna sökt i olika projekt, men många åtgärder görs också av kommunerna själva inom ramen för deras egna skötselplaner.
580 000 träd inventerade
Sedan programmet startade har totalt 580 000 träd lagts in i Trädportalen. Av dem är 441 256 klassade som särskilt skyddsvärda. Det totala antalet är förmodligen högre eftersom vi inte nått dit att alla använder Trädportalen och alla träd är inte inventerade. Åtgärdsprogrammet omfattar främst träd i odlingslandskapet hos privata markägare och i stadsmiljö – i parker, på kyrkogårdar, gamla alléer med mera.
Antal inventerade träd per kategori
Redovisade åtgärder för programperioden 2004–2016
Medel till åtgärder för skyddsvärda träd fördelas av länsstyrelserna från Naturvårdsverkets totala anslag som omfattar alla åtgärdsprogram. Många träd åtgärdas därför av kommunerna själva, i vissa fall med bidrag från andra myndigheter.
Län
| Antal friställda träd |
Totalt |
Genomsnitt/län |
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
17 968 |
1 123 |
| Med andra medel |
16 076 |
1 072 |
| Antal hamlade träd |
|
|
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
1 445 |
111 |
| Med andra medel |
3 233 |
231 |
| Antal beskurna träd |
|
|
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
1 665 |
111 |
| Med andra medel |
4 115 |
294 |
Kommuner
| Antal friställda träd |
Totalt |
Genomsnitt/kommun |
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
375 |
16 |
| Med andra medel |
3 427 |
137 |
| Antal hamlade träd |
|
|
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
560 |
25 |
| Med andra medel |
1 348 |
56 |
| Antal beskurna träd |
|
|
| Med medel från åtgärdsprogrammet |
25 |
1 |
| Med andra medel |
4 613 |
220 |
Utmaningar och möjligheter
Utvärderingen av åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd innefattar intervjuer med alla involverade aktörer. Förutom kommuner och län är det myndigheter som Jordbruksverket, Trafikverket och Skogsstyrelsen, samt Artdatabanken, Svenska kyrkan, skogsbolag med flera. De flesta tycker att programmet har ökat medvetenheten om trädens betydelse för biologisk mångfald, och har hjälpt till att bromsa minskningen av skyddsvärda träd. Länsstyrelserna tycker att programmet är viktigt, men många åtgärder behöver läggas till och utvecklas för att målet ska nås.
Om markägare får en bättre förståelse för varför gamla träd är viktiga, kan de också bli mer intresserade av att behålla dem.
Karin Sandberg, nationell koordinator för åtgärdsprogrammet, länsstyrelsen Västmanland
Samtidigt är arbetet komplicerat eftersom de olika aktörerna har olika roller, mål och ansvar i programmet. Det uppstår också konflikter gentemot andra intressen, som exploatering och vägbyggen. Inventeringen kan hjälpa till att upptäcka skyddsvärda träd så att man kan ta hänsyn till dem tidigt i planarbetet och förhindra att de tas ner. En annan utmaning är att det inte räcker att göra en åtgärd en gång utan det behövs skötselplaner för kontinuerliga åtgärder.
Åtgärdsprogrammets fortsättning
Utvärderingen kommer att användas som ett underlag för Naturvårdsverkets beslut om åtgärdsprogrammets fortsättning. Rekommendationen från utvärderingen är att åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd ska fortsätta, men först efter en revidering. Bland annat behöver ansvarsfördelningen bli tydligare och det behövs bättre metoder och verktyg för att följa upp och utvärdera resultaten.
Med ett mer ändamålsenligt åtgärdsprogram och mer samverkan mellan olika aktörer kan våra gamla, stora träd få bättre möjligheter att överleva och bidra till en större artrikedom.