Dagens textilkonsumtion – ännu inte hållbar
Textil och modeindustrin är en av världens mest resursintensiva och mest förorenande branscher konstaterar den europeiska miljömyndigheten EEA i Environmental Indicator report 2014.
Resursintensiv produktion
Miljöpåverkan är stor i alla delar av den textila värdekedjan: vid produktionen av fibrer, vid tillverkning och behandling av material och produkt, vid transport och försäljning, liksom i användningsledet vid tvätt och skötsel. Miljöpåverkan är i hög utsträckning kopplad till val av fibrer, samt till vilka metoder som används vid produktion, användning och avfallshantering. Störst miljöpåverkan har produktionsledet, där stora mängder råvaror, energi, vatten och kemikalier används.
Att producera ett kilo ny textil ger upphov till:
- Växthusgasutsläpp på mellan 10-40 kilo koldioxidekvivalenter beroende på energislag och material.
- Det krävs mellan 7000-29 000 liter vatten beroende på fiber och produktionsmetod. Detta är ett problem då textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.
- Kemikalieåtgången varierar mellan 1,5-6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil och varierar beroende på fiberslag och produktionsmetod. Kemikalier används i alla led av textiltillverkningen: vid odling, färgning och beredning av textilier och kan orsaka utsläpp av kemikalier till luft och vatten som påverkar både klimatet globalt och miljö och hälsa i produktionsländerna. I vissa fall kan farliga kemikalier finnas kvar i slutprodukten som når konsumenter i Sverige, till exempel i form av färgämnen.
Närmare 80 procent av de produkter som konsumeras i Sverige är tillverkade utanför EU:s gränser.
Textilproduktionen bidrar till stora problem i flera textilproducerande regioner. Bristfällig tillgång till och användning av vattenreningsanläggningar i kombination med bristfällig hantering av process- och funktionskemikalier leder till att stora mängder förorenat vatten släpps ut. Utsläppen bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark. Det finns exempel på områden i Kina och Indien där grundvattnet är nedsmutsat ner till 100 meter av färg och beredningskemikalier och där färskvatten blivit en bristvara på grund av textilindustrin.
Naturvårdsverkets problemanalys och marknadsmisslyckande i den textila värdekedjan från produktion, och konsumtion till avfallshantering i redovisningen Hantering av textil.
Svensk konsumtion bidrar till negativ miljöpåverkan
Naturvårdsverkets årliga redovisningen av konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser visar att hushållens konsumtion av kläder och skor står för sex procent av hushållens totala klimatutsläpp (2015). 90 procent av utsläppen sker i produktionsländerna, vilket innebär att svensk konsumtion av textil årligen orsakar utsläpp av nästan 2,23 miljoner ton koldioxidekvivalenter i andra länder (2015). (Uppdaterade siffror kommer att presenteras under hösten 2018.)
Varje svensk konsumerar runt 14 kilo textil per person och år. Sedan år 2000 har konsumtionen ökat med 3,5 kilo visar ny uppdaterad statistik från SMED. Den ökade konsumtionen bidrar till flera miljö- och hälsoproblem. Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i priserna på textilen och arbetskraften billig är tillgången på billiga textilier hög. Följden blir hög konsumtion och låga incitament att återanvända och återvinna. Kläder produceras som inte håller länge, eller slängs fast de är hela, vilket betyder att resurser förbrukas i snabb takt och miljöutsläppen blir onödigt höga. Det är också svårt för konsumenter att bedöma vad som är bra respektive dåliga produkter.
Även textilanvändningen förbrukar resurser och ger utsläpp
Användningsfasen är näst efter produktionen den fas i textilhanteringen som påverkar miljön mest. Den största påverkan sker främst vid tvätt och torkning, som är energi- och vattenkrävande samt leder till utsläpp av textilfibrer, mikroplaster och ämnen som textilierna är behandlade med.
Miljövinster nås med lång livslängd och återanvändning
Genom att öka den aktiva livslängden för textilier hos en eller genom flera användare kan textiliernas totala miljöpåverkan minska. I en rapport framtagen inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion konstateras att om textilier används tre gånger så lång tid som idag minskar den totala miljöpåverkan av produktionen med upp till 70 procent. Detta förutsätter dock att textilen ersätter ett nyproducerat plagg av jungfrulig råvara.
Att återanvända är bättre än återvinna. Återanvändning är ett ur miljösynpunkt bättre alternativ än både materialåtervinning och förbränning med energiåtervinning. Till och med om man antar att ett återanvänt plagg endast ersätter vart tionde nyköpt plagg, ger återanvändning stor miljönytta jämfört med materialåtervinning eller förbränning. Att återanvändning är så mycket bättre ur ett miljöperspektiv, beror främst på att återvinningen endast ersätter råvaruproduktionen och att producera i återvunnet material liksom alla produktionsprocesser, kräver energi och resurser och bidrar till utsläpp till vatten, mark och luft.
Återanvändning ger stor miljönytta oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans i världen.
Dagens återanvändning räcker ändå inte
Konsumenter gör sig av med textilier för att de är utslitna, urvuxna, trasiga, omoderna eller för att de helt enkelt har tröttnat på dem och/eller att garderoben är full. Hur konsumenter gör sig av med textilier beror på faktorer som vanor, kunskap, ekonomi och insamlingsmöjligheter.
De senaste åren har medvetenheten om textil som resurs ökat, det kan man se på ökad insamling hos frivilligorganisationer för återanvändning vilket tyder på att fler lämnar textil till återanvändning. Men en studie som Naturvårdsverket låtit SMED genomföra visar att omkring hälften av de kläder och hemtextiler som återfinns i hushållens soppåsar är i sådant skick att de skulle kunna användas igen, det vill säga hela och oslitna. och skickas till förbränning. Det innebär att de inte kan tas tillvara som en värdefull resurs för återanvändning eller materialåtervinning.
Det behövs insatser i alla delar av den textila värdekedjan för att för att gå mot en mer hållbar produktion och konsumtion. Både utbud och konsumtionsmönster behöver förändras. Företag och handel behöver erbjuda mer hållbara produkter och konsumenter behöver mer kunskap för att kunna efterfråga mer hållbara produkter, hantera sina textilier på ett sådant sätt att de håller länge och när de inte längre vill använda eller när textilen är uttjänt lämna till återanvändning eller materialåtervinning istället för att slänga i soppåsen.
Hållbara affärsmodeller
Den största miljö- och hälsopåverkan från textilier sker under produktionen. Produktionen sker globalt, och oftast utanför Sverige, och för en global marknad.
Företagen är här den aktör som har störst möjlighet att förändra sin produktionskedja och sin affärsmodell. För att bidra till minskad miljö- och hälsopåverkan från svensk konsumtion av textil behöver insatser göras för att styra mot en mer hållbar produktion i produktionsländerna, men också för att få fram andra affärsmodeller än i dag.
Naturvårdsverket stöttar därför Re:textile III ett projekt för utveckling av hållbara affärsmodeller i samarbete med svenska textil och modeföretag.
Dialog för en hållbar textil värdekedja
Naturvårdsverket har tillsammans med Kemikalieinspektionen startat Dialog för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier, en treårig satsning i syfte att minska miljö- och hälsopåverkan i hela den textila värdekedjan från produktionen och konsumtionen till avfallshanteringen och bidra till resurseffektiva och giftfria kretslopp.
Avfallsförebyggande åtgärder och avfallshantering
Avfall uppstår dels i andra länder vid produktionen, men också här, det betyder att förebygger vi avfall i Sverige förebygger vi även avfall i andra länder.
Exempel på avfallsförebyggande åtgärder som kan förlänga en textils livslängd är att ge tröjan man inte vill använda längre till en kompis eller kanske sälja den på nätet liksom att lappa och laga dragkedjan på älsklingsbyxorna. Avfallsförebyggande åtgärder räknas inte som en avfallshanteringsåtgärd.
Att slänga textil är resursslöseri. I Sverige och Norden pågår ett intensivt arbete kring textil. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt Eu:s nya avfallsdirektiv.
Många samarbeten och forskning för en hållbar textilhantering
Naturvårdsverket deltar i flera samarbeten, i Sverige och i Norden med inriktning på hållbara textilier och textilavfall.
De nordiska miljöministrarna beslutade i april 2015 om en nordisk handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier inom Nordiska ministerrådet. Handlingsplanens vision är att den nordiska mode- och textilbranschen ska bli ledande inom hållbar design, produktion och hantering av textil samt bidra till en hållbar utveckling och grön tillväxt i Norden såväl som globalt till 2050. Målsättningen är att redan till 2020 ska den nordiska textil- och modebranschen vara mer hållbar och resurseffektiv samt fri från särskilt farliga kemikalier. Under åren 2015-2018 genomfördes sex projekt för att bidra till en mer hållbar textilhantering.
10 YFP – Internationell satsning som initierats av FN för en mer hållbar konsumtion och produktion (10YFP)
Tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion- och produktion. Ramverket kallas 10YFP och Naturvårdsverket är så kallad fokalpunkt i Sverige och ska inspirera till handling genom att öka medvetenheten om behovet att ställa om och sprida goda exempel. Just nu pågår arbete med att införliva Hållbar textilkonsumtion som ett fokusområde inom programmet för Hållbara livsstilar.
Mer om hållbara textilier