Transportsektorns utsläpp domineras av utsläppen från vägtrafik. Bilar och lastbilar är det dominerande färdsättet för såväl gods som personresor.
Minskat behov av transporter är en del av lösningen
Mängden utsläpp av växthusgaser från godstransporter beror i hög grad på vilket transportslag som används. Ur klimatsynpunkt är järnväg och sjöfart ofta mycket bättre än vägtransporter. Att fler transporter sker med dessa är därför en del av lösningen för en fossilfri transportsektor. Järnväg är att föredra för att även minska utsläpp av luftföroreningar. Ännu bättre är så klart om den totala volymen godstransporter minskar. Genom bland annat smartare logistik och bättre planering kan detta bli möjligt. Godsvolymerna har ökat i Sverige sedan början av 1990 fram till 2008, men minskade därefter något. Minskningen efter 2008 är framförallt en effekt av finanskrisen och tidvis höga råoljepriser.
Hur stora utsläpp av växthusgaser våra personresor resulterar i beror på flera faktorer, bland annat: hur mycket vi reser, vilket transportslag vi använder och hur stora utsläppen är per kilometer från färdmedlet i fråga. Merparten av personresorna sker med bil och bilåkande är även det färdsätt som har ökat mest under de senaste 20 åren, men vi åker även mer och mer tåg.
Vi kan minska behovet av personresor som ger upphov till utsläpp genom att öka mängden smarta alternativ såsom resefria möten och distansarbete samt tillgängliggöra tjänster närmare våra bostäder. Ett transporteffektivt samhälle innebär att tillgängligheten ökar. Skiften till kollektivtrafik, gång och cykel genom en bra samhällsplanering och infrastruktur kan även bidra till minskade utsläpp av både växthusgaser och luftföroreningar.
Elbilen konkurrenskraftigt alternativ
Att fler fordon blir eldrivna är en av nycklarna i omställningen av transportsektorn, och utvecklingen går åt rätt håll. Antalet elbilar i Sverige har i det närmaste fördubblats varje år sedan 2010 och antalet laddhybrider följer samma utveckling. El- och elsparkcyklar, som bland annat möjliggör cykelpendling över längre och kortare avstånd, har också blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden.
Den stora vinsten för klimatet är att en elmotor använder det mesta av energin till att driva fram bilen och att el – i alla fall i Sverige – i hög grad är fossilfri. I vanliga förbränningsmotorer, i till exempel bensin- och dieselbilar, går stora delar av energin bort som värme. Ytterligare en fördel med elbilar är att de inte släpper ut luftföroreningar.
Utvecklingen av el-, laddhybrid- och elhybridbilar går fort framåt. I och med att batterierna blir bättre och bättre ökar också räckvidd för dessa bilar. Det finns totalt cirka 5 miljoner bilar i Sverige varav cirka 150 000 är laddbara fordon och cirka 250 000 är etanol- eller gasfordon.
Ökat flygande – en av våra stora klimatutmaningar
I dag påverkar svenskarnas flygande runt om i världen klimatet lika mycket under ett år som hela den svenska personbilstrafiken. Antalet utrikes flygresor per invånare har ökat drastiskt sedan 1970-talet. I absoluta tal har antalet passagerare från utrikes flygresor vid svenska flygplatser ökat från cirka 9 miljoner 1990 till cirka 31 miljoner 2018.
Antalet resor som Sveriges befolkning gör har ökat med 120 procent sedan år 1990. Antalet inrikes flygningar och dess klimatpåverkan har däremot i princip legat stilla sedan år 1990. Den långsammare ökningen av utsläppen jämfört med ökningen av antalet flygresor kan bland annat förklaras av en effektivisering. En stor del av effektiviseringen ligger i en ökning av kabinfaktorn, det vill säga att flygplanen reser med färre tomma stolar. Effektivisering sker och minskar utsläppen per resenär, men tekniska lösningar långdistansflygningar ligger fortfarande långt fram i tiden. Biobränslen kan bidra till att minska utsläppen från flyget, men minskar inte hela den klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Ett minskat internationellt flygande är för många viktig för att minska sin egna individuella klimatpåverkan.
En genomförd undersökning om resvanor visar att merparten av svenskars utrikes flygresor sker inom Europa. Till utlandet sker flygresorna både i tjänsten och som fritidsresor. Det öppnar upp för andra alternativ, som tåg när det är möjligt och flitigare användning av distansmöten.