Transportsektorns utsläpp domineras av utsläppen från vägtrafik. Bilar och lastbilar är det dominerande färdsättet för såväl gods som personresor.
Minskat behov av transporter är en del av lösningen
Mängden utsläpp av växthusgaser från godstransporter beror i hög grad på vilket transportslag som används. Ur klimatsynpunkt är järnväg och sjöfart mycket bättre än vägtransporter. Att fler transporter sker med dessa är därför centralt för klimatet. Järnväg är att föredra för att även minska utsläpp av luftföroreningar. Ännu bättre är så klart om den totala volymen godstransporter minskar.
Genom bland annat smartare logistik och bättre planering kan detta bli möjligt. Godsvolymerna har ökat i Sverige sedan början av 1990 fram till 2008, men minskade därefter något. Minskningen efter 2008 är framförallt en effekt av finanskrisen och tidvis höga råoljepriser. Godstransportarbetet har nu återigen ökat från 2015 till 2016.
Hur stora utsläpp av växthusgaser våra personresor resulterar i beror på flera faktorer, bland annat: hur mycket vi reser, vilket transportslag vi använder och hur stora utsläppen är per kilometer från färdmedlet i fråga. Merparten av personresorna sker med bil och bilåkande är även det färdsätt som har ökat mest under de senaste 20 åren, men vi åker även mer och mer tåg.
Vi kan minska behovet av personresor som ger upphov till utsläpp genom att öka mängden smarta alternativ såsom resefria möten och distansarbete samt tillgängliggöra tjänster närmare våra bostäder. Ett transportsnålt samhälle innebär inte att tillgängligheten minskar. Skiften till kollektivtrafik, gång och cykel genom en bra samhällsplanering och infrastruktur kan även bidra till minskade utsläpp av både växthusgaser och luftföroreningar.
Elbilen konkurrenskraftigt alternativ
Att fler fordon blir eldrivna är en av nycklarna i omställningen av transportsektorn, och utvecklingen går åt rätt håll. Antalet elbilar i Sverige har i det närmaste fördubblats varje år sedan 2010 och antalet laddhybrider följer samma utveckling. Elcyklar, som bland annat möjliggör cykelpendling över längre avstånd, har också blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden.
Den stora vinsten för klimatet är att en elmotor använder det mesta av energin till att driva fram bilen och att el – i alla fall i Sverige – i hög grad är fossilfri. I vanliga förbränningsmotorer, i till exempel bensin- och dieselbilar, går stora delar av energin bort som värme.
Ytterligare en fördel med elbilar är att de inte släpper ut luftföroreningar. Klimatnyttan med elfordon beror dock på vilken typ av resor som elfordonet ersätter. Än så länge är det framförallt hållbara alternativ, såsom buss, gång eller cykel, som ersätts på grund av den korta räckvidden hos elfordon.
För att bedöma elfordons klimatnytta behöver fordonets klimatpåverkan sett över hela livscykeln beaktas - tillverkningen av fordonet och batterier, drift och skrotning.
Än så länge är flertalet elbilar dyra och har kort räckvidd. Utvecklingen av batteritekniken fortsätter dock och den har hittills dessutom gått snabbare än förväntat. Med ändrade försäljningsstrategier och större tillverkningsvolymer kommer tekniken att bli tillgänglig även för små och mindre lyxiga bilar. Nya prognoser pekar mot att elbilar kommer att vara ekonomiskt konkurrenskraftiga med bensin- och dieselbilar inom fem till tio år.
Ökat flygande – en av våra stora klimatutmaningar
I dag påverkar svenskarnas flygande runt om i världen klimatet lika mycket under ett år som hela den svenska personbilstrafiken. Antalet utrikes flygresor per invånare har ökat drastiskt sedan 1970-talet. I absoluta tal har utrikes flygresor vid svenska flygplatser ökat från cirka 9 miljoner 1990 till cirka 29 miljoner 2016.
Utsläppen från flygandet ökar snabbt till skillnad från utsläppen från nästan alla andra samhällssektorer där de minskar. Effektivisering sker och minskar utsläppen per resenär, men tekniska lösningar som kan minska flygets utsläpp avsevärt ligger långt fram i tiden. Biobränslen kan bidra till att minska utsläppen från flyget, men minskar inte den klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Ett minskat flygande är därför en viktig del av lösningen.
En nyligen genomförd undersökning om resvanor visar att merparten av svenskars utrikes flygresor sker inom Europa. Till utlandet sker flygresorna både i tjänsten och som fritidsresor. Det öppnar upp för andra alternativ, som tåg när det är möjligt och flitigare användning av distansmöten.