Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet. Men vi behöver också komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Bland annat skulle avsättning av mer mark för naturskydd – kanske i form av naturreservat - öka koldioxidupptaget. Möjligheten att köpa utsläppsrätter i andra länder kan också behövas för att öka flexibiliteten.
Ökad satsning på forskning och innovation
I rapporten föreslås också en ökad satsning på forskning och innovation. Det är centralt i en långsiktig färdplan. Att minska basindustrins utsläpp till nära noll är en stor utmaning. För att åstadkomma det kommer ny teknologi att behövas, framför allt i olika industribranscher som t ex järn- och stål-, cement- och kemiindustri.
Det behövs också kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknik utveckling, för att klara en omställning till 2050. Naturvårdsverket föreslår därför ett samarbete mellan näringsliv och stat kring sektorsvisa färdplaner för de strategiskt viktigaste industribranscherna.
Inom transportsektorn behövs också forskning och marknadsintroduktion av ny teknik, särskilt för att få fram fossilfria och energieffektiva fordon och förnybara drivmedel. För att nå dit måste bland annat EU:s utsläppskrav på nya bilar skärpas och utvidgas. Områden där Sverige kan stärka sin konkurrenskraft bör prioriteras.
Samhällsplanering för ett transportsnålt samhälle
Parallellt med tekniska åtgärder för fordon och drivmedel behöver också samhällsplaneringen inriktas på att nå målet 2050. Det handlar om en klimatinriktning på infrastruktursatsningar och förändringar av nationell, regional och lokal planering för att samhället ska bli mer transportsnålt. Ett transportsnålt samhälle har också många andra fördelar, det bidrar till minskade luftföroreningar, buller etc. och detta minskar kostnaderna genom lägre kostnader för bränslen.
De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster.
Uppdraget har utförts i samråd med Energimyndigheten och efter samråd med Boverket, Konjunkturinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket, Transportstyrelsen, Verket för innovationssystem (Vinnova) och andra berörda myndigheter i relevanta delar och med länsstyrelserna.
Underlag till regeringsuppdraget
Delredovisning januari 2012
En delredovisning lämnades till Miljödepartementet den 31 januari 2012.
Redovisning till regeringen
Uppdraget redovisades 2012-12-11.
Regeringens arbete med klimatfärdplan
Kontaktpersoner
Eva Jernbäcker - arbetar under 2015 i miljömålsberedningens sekretariat
Ulrika Svensson