Sveriges klimatpåverkande utsläpp ska vara netto-noll år 2045 och inom den icke-handlande sektorn ska utsläppen även nå etappmål år 2020, 2030 och 2040. Dessa utsläppsminskningar ska genomföras utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser enligt Generationsmålet.
Naturvårdsverket lyfter fram fem nyckelområden för att följa den långsiktiga utvecklingen av klimatarbetet:
Dessutom analyserar vi den svenska konsumtionens påverkan på klimatet.
Industri, transporter och skogen speciellt viktiga för ett klimatneutralt Sverige
Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå netto-noll-utsläpp inom Sveriges gränser. För att nå målet kommer Sverige att behöva komplettera utsläppsminskningar med åtgärder för att bibehålla eller öka upptaget av koldioxid i skog och mark samt använda skogen är för klimatsmarta produkter och andra ekosystemtjänster.
Omställningen till förnybara alternativ pågår inom den svenska energisektorn, genom bland annat en övergång från olja till biobränslen. Att minska industrins utsläpp är däremot en betydligt större utmaning. Ny teknik kommer att behövas, framför allt i gruvor, järn- och stålproduktion, samt cement-, kemi- och pappers- och massaindustri. Satsningar på forskning och innovation kommer att spela en viktig roll för att nå en omställning till klimatneutrala processer.
Även inom transportsektorn behövs forskning och introduktion av ny teknik på marknaden, särskilt för att få fram fossilfria och energieffektiva fordon, samt förnybara drivmedel. Tuffare och långsiktiga utsläppskrav på fordon är en viktig drivkraft. Parallellt med teknisk utveckling behöver samhällsplaneringen inriktas på smarta och transportsnåla alternativ till personresor och godstransporter.
Ändrade konsumtionsvanor ett måste för att nå generationsmålet
Generationsmålet anger inriktningen för Sveriges miljöpolitik och pekar på vikten av att nå målen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. De totala utsläppen i Sverige minskar. Samtidigt orsakar svensk konsumtion ökade utsläpp i andra länder. Hushållens konsumtion står för 65 procent av de totala utsläppen från konsumtion av varor och tjänster samt investeringar i Sverige per person. Konsumtion av livsmedel, transport och boende står för merparten av utsläppen från hushållens konsumtion. Svenskars matvanor, transporter och boendet påverkar alltså en stor del av de totala utsläppen från svensk konsumtion.
Hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster är av avgörande betydelse för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet kan indikativt formuleras som att vi inte får orsaka mer än ett till två ton växthusgaser per person och år i framtiden. I dagsläget orsakar vi mer än fem eller tio gånger så mycket. Man kan konstatera att det är en bra bit kvar innan vi når det indikativa målet. Stora utsläppsminskningar skulle kunna räknas hem om våra konsumtionsmönster förändras, speciellt inom områden som matvanor, framförallt köttkonsumtionen, och transporter, framförallt flygresorna.
