Mål för friluftspolitiken
Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att med bland annat allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv.
1. Tillgänglig natur för alla
Naturen ska vara tillgänglig för alla. Det innebär att möjligheten att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet är stor och människors olika behov är tillgodosedda. Områden med god tillgänglighet finns utpekade, är kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgänglighet har hög prioritet inom planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden av betydelse för friluftslivet.
Samordnande myndighet: Boverket
Kontakt: Agata Bar Nilsson, agata.barnilsson@boverket.se
2. Starkt engagemang och samverkan
Ett starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum. Organisationerna bör i högre grad än i dag samverka. Ökad samverkan kan bidra till att fler människor ägnar sig oftare åt friluftsliv. Det bör även finnas etablerade strukturer för dialog och samordning av friluftslivet lokalt, regionalt och nationellt.
Samordnande myndighet: Naturvårdsverket
Kontakt: Eva Stighäll, eva.stighall@naturvardsverket.se
3. Allemansrätten
Allemansrätten är grunden för friluftslivet. Det innebär att allemansrätten värnas och allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.
Samordnande myndighet: Naturvårdsverket
Kontakt: Sanja Kuruzovic sanja.kuruzovic@naturvardsverket.se och Märta Berg marta.berg@naturvardsverket.se
4. Tillgång till natur för friluftsliv
Det finns tillgång till natur för friluftslivet. Det innebär att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap.
Samordnande myndighet: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket,
Kontakt: Sofia Blomquist, sofia.blomquist@skogsstyrelsen.se och Anette Andersson anette.andersson@naturvardsverket.se
5. Attraktiv tätortsnära natur
Det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Det innebär att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.
Samordnande myndighet: Boverket
Kontakt: Agata Bar Nilsson, agata.barnilsson@boverket.se
6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
Att bidra till en hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. Detta bör innebära att friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt.
Natur- och kulturturism bör uppmärksammas och prioriteras som strategiska verksamheter inom besöksnäringen. Upplevelserna bör kännetecknas av hållbarhet, kvalitet, värdeskapande, tillgänglighet och säkerhet.
Samordnande myndighet: Tillväxtverket leder en samverkansgrupp för svensk turism som har till uppgift att samordna och effektivisera initiativ som rör turism.
Kontakt: Therese Lindberg, therese.lindberg@tillvaxtverket.se
7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet
Att skyddade områden är en resurs för friluftslivet. Det innebär att skyddade områden med värden för friluftslivet skapar goda förutsättningar för utevistelse genom förvaltning och skötsel som främjar friluftsliv och rekreation.
Samordnande myndighet: Naturvårdsverket
Kontakt: Maano Aunapuu maano.aunapuu@naturvardsverket.se
8. Ett rikt friluftsliv i skolan
Ett rikt friluftsliv i skolan. Det innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande skolformer samt fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument. Barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus.
Samordnande myndighet: Naturvårdsverket bör efter samråd med Skogsstyrelsen och Skolverket, vidareutveckla formerna för målets genomförande och uppföljning.
Kontakt: Eva Stighäll eva.stighall@naturvardsverket.se
9. Friluftsliv för god folkhälsa
Att skapa goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Det innebär att evidensbaserade kunskaper om insatser som skapar förutsättningar för friluftsliv och främjar hälsa sammanställs och sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer.
Samordnande myndighet: Folkhälsomyndigheten
Kontakt: Kajsa Mickelsson, kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se, och Suzanne Nilsson, suzanne.nilsson@folkhalsomyndigheten.se
10. God kunskap om friluftslivet
Det finns god kunskap om friluftslivet. Det innebär att det finns etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer. Myndigheter, organisationer, kommuner, markägare och företag bör ha god kunskap och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och natur- och kulturturism.
Samordnande myndighet: Naturvårdsverket
Kontakt: Erik Geijer erik.geijer@naturvardsverket.se
Regeringens beslut
Naturvårdsverket är samordnande myndighet
Naturvårdsverket driver sedan tidigare ett arbete för samverkan mellan myndigheter. Samverkan består av tre delar:
- Myndighetmöte
- Nätverk för friluftsliv
- Tankesmedja för friluftsliv
Delat ansvar för genomförande och uppföljning
Ansvaret att genomföra och följa upp friluftslivspolitiken är ett delat ansvar mellan ett stort antal myndigheter. Att rapportera till regeringen och samordna uppföljningen av de tio målen har Naturvårdsverket ansvar för. De övriga myndigheterna lämnar underlag.
Genomförande på regional nivå stärks
Länsstyrelsernas (eller andra regionala aktörers) roll som samordnande och vägledande stärks. I regleringsbreven för 2013 och 2014 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att i genomförandet och uppföljningen av de tio friluftslivsmålen redovisa hur de samordnar och vägleder kommunerna
Friluftslivsmål och miljömål
De föreslagna målen för friluftslivet utgör en komplettering till de preciseringar om friluftslivet som finns i flera av miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har ett samordningsansvar för så väl miljömålsuppföljningen som uppföljningen av friluftslivsmålet och ska därmed säkerställa att uppföljningen blir samordnad, effektiv och entydig.
Uppföljning bygger på befintliga mätinstrument
Uppföljning bygger i huvudsak på de mätinstrument som finns tillgängliga idag. Uppföljningen skulle kunna utvecklas och regeringen avser att se över frågan om hur underlag och statistik kan ge större stöd till friluftslivspolitiken.