Saneringsanslaget som möjliggjort 13 nya bostadsområden

På många orter i Sverige råder bostadsbrist, och i en del kommuner är det svårt att få fram byggbar mark. Samtidigt finns det många områden i centrala eller stadsnära lägen som står oanvända på grund av att de är förorenade och inte kan användas till bostadsbyggande eftersom de utgör risker för hälsa och miljö. För många av områdena finns ingen som kan hållas ansvarig för att bekosta saneringen, vilket gör att områdena riskerar att inte åtgärdas alls.

Därför beslutade regeringen i budgeten för 2016 att införa ett separat anslag för sanering av mark med specifikt syfte att bygga bostäder, vid sidan av det ordinarie anslaget för marksanering. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för att prioritera de mest angelägna områdena och fördela anslaget, på ett sätt som både bidrar till att nå regeringens miljömål om en giftfri miljö och möjliggör fler bostadsprojekt i attraktiva lägen. Hittills har anslaget för sanering inför bostadsbyggande skapat förutsättningar för 13 nya bostadsområden att byggas med hjälp av anslaget. Kommuner kan ansöka till länsstyrelsen som i sin tur ansöker till Naturvårdsverket. Mer om hur ansökan och processen går till finns i Naturvårdsverkets vägledning om bostadsanslaget:

• Bidrag för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder

Bättre användning av stadsnära mark

Genom att möjliggöra fler bostadsprojekt på redan exploaterad mark förhindrar man "urban sprawl" och "soil sealing". Det vill säga att områden förlorar sin markfunktion på grund av att marken stängs av ogenomträngliga ytor när städer växer och tar nya markområden i anspråk, istället för att man utnyttjar befintliga centrala ytor. Genom att återvinna gammal industrimark minskar man även trycket på oexploaterade grönytor både i och utanför staden, vilket bidrar till en bra livsmiljö och ekosystemtjänster som rekreationsmöjligheter och friluftsliv.

Två exempel som öppnat för totalt 650 nya bostäder

Norrköping och Ale är två av kommunerna där bostadsanslaget har bidragit till att möjliggöra bostadsbyggande i attraktiva lägen. I Norrköping har kommunen med hjälp av anslag på drygt 32 miljoner kronor kunnat bereda mark för att förvandla det gamla kolkajområdet till ett nytt attraktivt område med omkring 600 nya bostäder.

Norrköpings kolkaj blev 600 bostäder

Kolkajområdet har under flera hundra år använts för olika verksamheter, från hamn och båtbyggeri till kronobränneri och kolupplag. Området har även fyllts ut vid flera tillfällen med fyllnadsmassor. Tillsammans har dessa verksamheter gjort marken förorenad och hindrat möjligheten att använda området, som stått oanvänt sedan 2015. Med hjälp av bostadsanslaget har kommunen kunnat förverkliga planerna på fler stadsnära bostäder som en del i projektet att utveckla Inre hamnen i Norrköping. Området har genom saneringen kunnat bebyggas med bostäder utan hälsorisker för människor. På köpet öppnar det upp nya ytor som Norrköpingsborna kan använda för rekreation.

50 bostäder och en förskola i Ale

I Ale kommun har anslag på 59,5 miljoner gjort det möjligt att sanera ett område på 15 000 m2. Området var kraftigt förorenat av totalt 200–400 ton bly i fyllnadsmassor. Halterna var mycket höga och innebar risker för akut förgiftning, Det var först vid projekteringen av bebyggelsen som man upptäckte föroreningarna, vilket innebar ett stopp för byggplanerna. Med hjälp av saneringsanslaget har marken nu åtgärdats, och förutom ett 50-tal nya bostäder ska området få en förskola med förskolegård.

Anslagen omfattar för de flesta orter åren 2017–18, för två orter till och med 2019 och för Södertäljes del till och med 2020. Några projekt är finansierade till 100 procent av anslaget, andra är delfinansierade från 50 procent och uppåt.

Vägledningsturné för att öka intresset

Eftersom bostadsanslaget är relativt nytt gjorde Naturvårdsverket en vägledningsturné för att informera länsstyrelser och kommuner om att anslaget finns och uppmuntra till att ansöka. Totalt har Naturvårdsverket träffat representanter från 112 kommuner och 18 länsstyrelser. Syftet är att öka intresset och få till ett optimalt utnyttjande av anslaget så att saneringstakten kan öka vilket i sin tur bidrar till både ökat bostadsbyggande och att nå regeringens mål om en giftfri miljö.

Utmaningar och möjligheter

En utmaning när det gäller anslaget för sanering inför bostadsbyggande är mötet mellan olika världar – miljöområdet, bidragsekonomi, byggekonomi, stadsbyggnad och exploatering – som har skilda drivkrafter, förutsättningar och perspektiv. Exempelvis är ett krav för att bevilja anslaget är att exploateringen inte skulle komma till stånd utan stöd, vilket innebär att den som söker anslag måste presentera en kalkyl som visar att exploateringen inte kan bära saneringskostnaderna på egen hand.

Utredningar och utvärderingar av olika åtgärdsalternativ kan också ta lång tid, vilket blir ett hinder då markföroreningar i byggsammanhang ofta blir aktuella först i samband med att bygget ska påbörjas. Med mer och tidigare samverkan mellan exploateringens och miljöns intressenter kan Naturvårdsverket vara med och bidra till mer effektiva åtgärder. Mötet mellan de olika perspektiven är därför en viktig läroprocess för alla parter i kedjan, så att anslaget blir använt både ändamålsenligt och effektivt.

Möjlighet till långsiktig planering

Naturvårdsverket har möjlighet att bevilja anslag för nio år framåt, vilket gör att vi 2018 kan fatta beslut ända till och med år 2026. På så sätt finns möjlighet för kommuner och länsstyrelser att ansöka i god tid för att ha framförhållning och planera resurser tills de får anslaget om några år och kan sätta igång. Bostadsanslaget ger också möjlighet att få anslag beviljat till områden i riskklass 3, som inte kunnat komma ifråga inom det ordinarie så kallade grundanslaget.

I takt med att intresset ökar för bostadsanslaget, kan kommuner få större möjligheter att använda fler redan exploaterade områden för att både bygga fler bostäder i centrala lägen och samtidigt spara oexploaterad mark och natur, till nytta för människor, miljö och samhälle.