Samtliga ändringar i avfallspaketet ska genomföras senast 2025. Flera av regeländringarna börjar att gälla den 5 juli 2020 medan vissa bestämmelser, som separat insamling av biologiskt avfall och textilavfall, börjar tillämpas senare.
I Sverige införlivar vi ändringarna bland annat genom miljöbalken, avfallsförordningen, deponeringsförordningen och genom Naturvårdsverkets föreskrifter.
Kretslopp istället för avfall
Revideringen av EU:s avfallslagstiftning har varit en viktig del i EU:s arbete mot en mer cirkulär ekonomi. En växande befolkning och stark ekonomisk utveckling förbrukar jordens resurser i allt snabbare takt. Bara i Sverige genererar vi i genomsnitt fem ton avfall per person och år. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp istället för att bli avfall.
För att detta ska ske behöver mängden avfall minska och återvinning av avfall öka. En förbättring av avfallshanteringen kan också bidra till positiva fördelar för klimatet och människors hälsa.
Vikten av tillförlitlig statistik
Det blir också än viktigare att kunna ta fram mer tillförlitlig avfallsstatistik och se statistiskt säkerställda förändringar. Tillförlitlig statistik är också en förutsättning för att kunna välja de mest lämpliga åtgärderna för en cirkulär ekonomi.
Förebyggande åtgärder
Den nya lagstiftningen fokuserar på att förebygga avfall. Med viktiga mål för matsvinn i EU och stopp för marint avfall bidrar reglerna till FN:s mål för hållbar utveckling.
De viktigaste ändringarna i korthet
Ändringarna kan du läsa om nedan. Här är snabblänkar till dem.
Flera återvinningsmål höjs
| Återvinningsmål för kommunalt avfall |
|
Till 2025
|
Till 2030
|
Till 2035
|
|
55 %
|
60 %
|
65 %
|
Skärpta regler för att beräkna återvinningsgraden ska dessutom göra det lättare att följa arbetet med att ställa om till en cirkulär ekonomi.
| Nya återvinningsmål för förpackningar |
|
|
Till 2025
|
Till 2030
|
|
Alla förpackningar
|
65 %
|
70 %
|
|
Plast
|
50 %
|
55 %
|
|
Trä
|
25 %
|
30 %
|
|
Metall (järnhaltig)
|
70 %
|
80 %
|
|
Aluminium
|
50 %
|
60 %
|
|
Glas
|
70 %
|
75 %
|
|
Papper och papp
|
75 %
|
85 %
|
Obligatoriska minimikrav för producentansvar
Obligatoriska minimikrav för utökade producentansvar har införts, vilka bland annat handlar om informationsskyldigheter och kostnadstäckning. Kraven gäller inte bara nya utan även befintliga producentansvar, vilket innebär att alla svenska producentansvar senast i januari 2023 ska ha setts över mot bakgrund av de nya reglerna.
Producentansvaret innebär att producenterna, inom de områden där producentansvar råder, ansvarar för att samla in och ta omhand uttjänta produkter.
Producentansvar förpackningar
Det införs ett krav på att lämna uppgifter om återanvändbara förpackningar, uppgifter som också kommer att användas till det nya etappmålet om återanvändbara förpackningar.
För engångsförpackningar har det skett en förändring jämfört med tidigare gällande var i återvinningsprocessen som materialåtervinning ska mätas, detta för att få en mer rättvisande bild av hur mycket material som faktiskt blir nya produkter. Dessutom införs krav på att förpackningar som består av mer än ett materialslag ska rapporteras per ingående materialslag, vilket innebär en mer komplex uppgiftslämning än tidigare.
Vidare ska uppgifter om förpackningsavfall lämnas per kommun, och uppgifter om hur mycket av förpackningsavfallet som är kommunalt avfall ska lämnas. Detta görs för att bättre kunna följa upp mål för kommunalt avfall.
Ökat avfallsförebyggande arbete i kommunerna
Kommunerna får i uppgift att informera hushållen om avfallsförebyggande åtgärder för att minska uppkomsten av avfall. Det kan till exempel handla om återbruk, hur man minskar matsvinnet eller gälla betydelsen av minskad konsumtion.
En annan nyhet är att kommunerna vid behov bland annat ska informera Naturvårdsverket om avfallsförebyggande åtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning. Det här beskrivs i Naturvårdsverkets uppdaterade föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Ändringarna innebär även att det är något fler uppgifter som ska redovisas i avfallsplanerna.
Nya krav på separat insamling av farligt avfall, textil och biologiskt avfall
Från år 2025 ska även textilier och farligt avfall från hushåll samlas in separat. Detsamma gäller för biologiskt nedbrytbart avfall, men från och med år 2024, såvida det inte återvinns genom kompostering i hemmet.
Regeringen tillsatte en utredning i januari 2020 för att bland annat ta fram ett förslag till producentansvar för textilier.
Begreppet ”kommunalt avfall” införs
I avfallsdirektivet har en definition av begreppet kommunalt avfall införts för att få fram mer jämförbar avfallsstatistik.
Begreppet har stora likheter med den svenska definitionen av hushållsavfall.
Flera nya krav på bygg- och rivningsavfall
Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut avfallet i åtminstone sex fraktioner: trä, mineral (betong, klinker, keramik, sten), metall, glas, plast och gips.
Fraktionerna ska förvaras skilt från annat avfall och även transporteras skilt. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om undantag från kraven, se NFS 2020:7
Förbud mot att förbränna separat insamlat avfall
Medlemsländerna ska säkerställa att avfall som samlats in separat för att förberedas för återanvändning och materialåtervinning inte direkt går till förbränning eller deponeras. Detta krav implementeras genom 3 kap. 19 § avfallsförordningen (2020:614).
Ett nytt avfallsregister införs
Tidigare har det funnits en skyldighet för de verksamhetsutövare som producerar, transporterar, eller samlar in eller handlar eller mäklar med farligt avfall att föra vissa anteckningar om avfallet, så kallad anteckningsskyldighet. Verksamhetsutövare som behandlar avfall har också haft en skyldighet att föra anteckningar om såväl farligt avfall som annat avfall.
För samtliga gäller att uppgifterna ska antecknas i kronologisk ordning hos den egna verksamheten och ska kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.
Regeländringarna som införs efter sommaren 2020 innebär att uppgifter även fortsättningsvis ska antecknas i kronologisk ordning hos verksamhetsutövarna men att uppgifterna dessutom ska lämnas kontinuerligt och digitalt till ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket.
Bakgrund: EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi
I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi.
Paketet innehöll en handlingsplan med åtgärder med fokus på att material och resurser behålls i systemet så länge som möjligt. Det innehöll också ett förslag om revidering av sex direktiv på avfallsområdet (avfallspaketet).
En cirkulär ekonomi syftar till att minska andelen avfall till miniminivåer och återanvända, reparera, renovera eller återvinna existerande material och produkter. Genom att röra oss mot en cirkulär ekonomi kommer trycket på miljön minska, försörjningstryggheten avseende råvaror öka, konkurrenskraft, innovation och tillväxt främjas och fler jobb skapas.
Viktiga datum – avfallspaketet
- 2018 -
EU beslutar om revideringar i avfallslagstiftningen, genom det så kallade avfallspaketet.
- 21 februari 2020
Naturvårdsverket redovisade sitt regeringsuppdrag att föreslå nya etappmål om minskat matsvinn och om återanvändning av förpackningar.
- 5 juli 2020
Den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet beslutas av Naturvårdsverket och redovisas till EU Kommissionen.
- 1 augusti 2020: Nya bestämmelser om avfall i miljöbalken och avfallsförordningen träder ikraft.
- 1 augusti 2020: Föreskrifter som kopplar till nya bestämmelserna om i avfallsförordningen träder ikraft.
- Sommaren 2020: Batteristrategi som riktar sig till batteritillverkare, återvinningsindustrin, bilindustrin, insamlingssystem, forskningsinstitut och universitet tas fram i samarbetet med Fossilfritt Sverige.
- 1 november 2020: Avfallsregistret på plats.
- 1 januari 2021: Föreskrifter som kopplar till bestämmelser om rapportering av avfall träder ikraft.
- 1 januari 2021: Vissa bestämmelser i avfallsförordningen ska börja tillämpas såsom krav på separat insamling av matavfall.
- December 2020: Kommission lägger förslag på revidering av direktivet för uttjänta fordon.
- 31 december 2023: Medlemsstaterna inom EU ska ha säkerställt att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer.
- 5 januari 2023: Medlemsstaterna inom EU ska ha säkerställt att alla system för utökat producentansvar som har inrättats före den 4 juli 2018 följer de nya minimivillkoren i avfallsdirektivet.
- 31 december 2023: Medlemsstaterna inom EU ska ha säkerställt att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.
- 31 december 2024: Medlemsstaterna inom EU ska ha inrättat system för utökat producentansvar för alla förpackningar.
- 1 januari 2025: Medlemsstaterna inom EU ska ha infört separat insamling av textilier.
- 1 januari 2025: Medlemsstaterna inom EU ska ha infört separat insamling av farligt avfall från hushåll.