Vindkraft och upplevelsevärden i naturområden
Projektet genomförs av forskare vid turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitet. Forskningsprojektet behandlar frågor om acceptans och människors attityder, vindkraftens påverkan på landskapet och naturområdens attraktionskraft. Forskarna kommer bland annat att undersöka hur kunskapen om upplevelsevärden kan användas i samband med tillstyrkans- och tillståndsprocesser för vindkraft.
En annan forskningsfråga är hur befintliga turistverksamheter kan anpassas och nya utvecklas i besöksmål där vindkraft är etablerad. Forskarna kommer att genomföra djupintervjuer och enkäter samt ta fram ett bedömningsverktyg för upplevelsevärden.
Samarbete med turistnäringen
Projektet utvecklas i nära samarbete med lokala och regionala aktörer, samt turistnäring och vindkraftsbransch. Resultatet förväntas kunna utgöra beslutsunderlag som myndigheter, företag och politiker på nationell och kommunal nivå har att ta ställning till i samband med tillstyrkans- och tillståndsprocesser för vindkraft.
- Människors olika intressen och mötet mellan vindkraft, friluftsliv, kulturmiljö, landskap och besöksnäring är en viktig utgångspunkt i projektet. Vi vill utveckla bedömningsverktyget utifrån kunskaper om historiska, kulturella, sociala och teknologiska sammanhang med koppling till vindkraft och ge ett helhetsperspektiv på upplevelsevärden. Förhoppningen är att det kan leda till mer transparenta och väl avvägda beslut vid vindkraftsetableringar, säger projektledaren Tatiana Chekalina.
Projektledare: Tatiana Chekalina, ETOUR, Mittuniversitetet
Projekttid: 1 juni 2021 – 31 december 2023
Projektbudget: 4 030 786 kr.
Syntesrapporten "Vindkraftens påverkan på människors intressen", från 2012, uppdateras nu
Syftet är att integrera den senaste forskningen i rapporten. Projektledare för uppdateringen är Karin Hammarlund, som var ansvarig för kapitlet Förankring i den nuvarande syntesrapporten (nr 6497, 2012). Karin Hammarlund har arbetat och forskat inom vindkraftområdet sedan 1990 med fokus på planeringsunderlag, landskapsanalys och metodutveckling för dialog med berörda. Till projektet knyts sakkunniga inom respektive område, samt en referensgrupp.
Projektledare: Karin Hammarlund, karin@samskapet.se
Budget: 1 445 050 kr.
Projekttid: 4 maj 2020 – 1 juni 2021.
Tidigare forskning
Nedan presenteras en sammanfattning av resultaten från tidigare forskning inom Vindval.
Hälsa och ohälsa
Buller är den fråga som diskuteras mest och som det finns mest forskning kring. Det föreskrivna högsta värdet för buller från vindkraft i Sverige är 40 dBA utomhus vid bostad, Studier av upplevt vindkraftbuller i Sverige och i Holland visade att cirka 10 – 20 procent av de boende inom intervallet 35–40 dBA från vindkraftverk, uppgav att de var störda (ganska störda eller mycket störda) av ljud från vindkraft, och 6 procent uppgav sig vara mycket störda. Ljudkänsliga personer var oftare störda av ljudet från vindkraftverk än andra, vid samma ljudnivå.
Även om en verksamhetsutövare klarar villkoret om 40 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är det sannolikt att en liten andel av de närboende kommer att uppleva sig störda av ljudet. Det är viktigt att verksamhetsutövarens information till de närboende om förändringar i ljudmiljön omfattar mer än en försäkran om att ljudvillkoren innehålls. Det är en fördel om verksamhetsutövaren har en fortsatt dialog med de närboende inför och under byggnation och även efter det. De närboende behöver få veta hur ljudet kan variera, vilka möjligheter till anpassningar av driften som finns samt att högst 40 dBA ekvivalent ljudnivå inte är en garanti för att slippa uppleva störning. Upplevelsen av ljud är även kopplad till frågor som rör landskap och förankring, se nedan.
Ekonomi och verksamheter
Vindkraftsetableringar skapar arbetstillfällen, särskilt under byggfasen. Sysselsättningsgraden på vissa platser har ökat betydligt, särskilt om lokal arbetskraft används. Lokala ekonomiska fördelar är viktiga för människors inställning till en vindkraftsetablering. Det kan handla om bygdemedel, andelsägande och inte minst arrende till markägare som upplåter sin mark för vindkraftsetablering samt möjlighet till arbetstillfällen och regional näringslivsutveckling. Turismen kan påverkas såväl positivt som negativt. Den som söker lugn och ro störs mer av en vindkraftsetablering än besökare som utövar sport eller annan aktivitet. Forskningen visar ingen generell negativ påverkan på fastighetspriser, men närmare undersökningar kan behövas.
Landskap
Landskapsanalys är en metod för att kartlägga landskapet. Landskapskaraktären, synintryck, utformning, makt och identitet hanteras inom metoden. Forskningen visar att det finns ett glapp mellan en expertdriven landskapsanalys, och ett mer kommunikativt förhållningssätt till landskapet. Metoden landskapsanalys bör vidareutvecklas i en riktning som befrämjar dialog och en balansgång mellan olika intressen. Den Europeiska landskapskonventionen kräver ett starkt inflytande från medborgarnas sida, och understryker en helhetssyn på landskapet, ”sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” som det uttrycks i konventionen. .
Förankring
Den relation individen har till landskapet – markägare, fastighetsägare, permanentboende, sommarboende eller turist, kan påverka inställningen till vindkraft. Kunskap om attityder är grundläggande för att förstå vad som behövs för att stimulera en dialog kring vindkraftens påverkan på landskapet. Det är viktigt att skapa utrymme för sociala processer där människor kan ge och ta till sig kunskap på sina egna villkor och relatera till sina perspektiv på landskapet. Förståelsen för dessa processer bör öka. Inom metoden deltagande landskapsanalys finns exempel på hur dialogen med medborgarna kan bli framgångsrik, till exempel genom Gåturer. Sociala sammanhang, landskapets funktioner för olika aktörer och sociala nätverk måste tas på allvar. Kommunikation och samtal sker bäst i mindre grupper på den aktuella platsen.
Ljudforskning - filmad presentation från 2018
Från Energimyndighetens vindkonferens 30 maj 2018. Föredrag av Johannes Pohl.