Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning
Projektet pågick till den 31 mars 2018 och har genomgått granskning inom Vindval. Projektrapporten kommer inte att publiceras som Vindvalrapport. Målet med studien var att undersöka hur människor uppfattar vindkraftsljudet kopplat till den ljudnivå som råder på platsen vid en specifik tidpunkt. Med hjälp av moderna ljuddagböcker skulle cirka 100 närboendes upplevelser av vindkraftljud dokumenteras. Målet har inte kunnat uppnås, på grund av att alltför få av de tillfrågade anmälde intresse för att delta i studien.
De enkätundersökningar som genomförts inom projektet, behöver fortsatta analyser. Detta kommer att göras fram till hösten 2018, liksom ytterligare utvärderingar av ljudmätningarna samt analyser av hur lågfrekvent ljud inomhus påverkar den upplevda störningen från vindkraftverk.
Studiens tvärvetenskapliga ansats, liksom samarbetet med projektet Förklaringsmodeller för störning av vindkraft har påverkats av projektledarbyte i både projekten. Delar i projektet omarbetas och kommer att ge underlag för vetenskapliga artiklar, men detta ligger utanför uppdraget från Vindval.
Senast den 1 oktober 2018, kommer projektrapporten finnas tillgänglig i Energimyndighetens projektdatabas. Projektledare: Anna Rutgersson, Uppsala universitet.
Förklaringsmodeller för störning av vindkraftljud
Projektet pågick till den 31 mars 2018 och har genomgått granskning inom Vindval. Projektrapporten kommer inte att publiceras som Vindvalrapport. Projektets mål var att utreda dominerande faktorer för upplevd störning av vindkraftljud. Målet har inte kunnat uppnås. Studien består av flera delar. Den del som har kunnat genomföras, utgörs av lyssningstest där man undersökt vilka ljudaspekter som dominerar upplevelsen och hur de inverkar på graden av störning. Den del av studien som rör icke-akustiska faktorer - verkens synlighet och om det finns skillnader i ljudupplevelsen mellan verk med olika ägarstrukturer och där närboende tar del av vinsten, har inte kunnat genomföras. På grund av att projektet inte har slutförts i alla delar, har det inte varit möjligt att vikta resultaten i de olika delarna mot varandra.
Projektet kommer att arbeta vidare med data och resultat för att ge underlag till en vetenskaplig artikel, men detta ligger utanför uppdraget från Vindval. De enkätundersökningar som genomförts, behöver fortsatta analyser och statistisk bearbetning. Detta kommer att göras fram till hösten 2018.
Senast den 1 oktober 2018, kommer projektrapporten finnas tillgänglig i Energimyndighetens projektdatabas. Nuvarande projektledare: Dag Glebe, RISE.
Forskningsrapporter
Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraftverk
Rapporten innehåller en granskning av kontrollprogram och rapporter som berör immissions- och emissionsmätningar av vindkraftsljud. I rapporten ingår även checklistor om vad som bör ingå i kontrollprogram vad gäller ljud. Författare: Karl Bolin, KTH, Martin Almgren, Almgren Akustikkonsult AB. Rapportnr 6739 (2017). Länk till rapport:
Den excelfil som hänvisas till i rapporten, är under bearbetning.
Från Vindvals höstseminarium 18 november 2016. Kontrollprogram för buller, Karl Bolin, KTH.
Forskningsresultat - Människors intressen
Inom Vindval har det genomförts sju forskningsprojekt och ett syntesprojekt om vindkraft och människors intressen.
Nedan presenteras en sammanfattning av resultaten från tidigare forskning inom Vindval.
Hälsa och Ohälsa
Buller är den fråga som diskuteras mest och som det finns mest forskning kring. Störningen beror främst på det upprepade susande, svischande eller dunkade ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Cirka 10 procent av människor boende inom ljudavståndet 40 dB(A) från vindkraftverk uppgav av att de var störda av ljud från vindkraft (dvs under riktvärdet 40 dB) och 5 procent sa att de var mycket störda. Skuggor och reflexer från rotorbladen kan vara störande, men det finns teknik som kan förhindra sådana effekter. Svaga samband har redovisats mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning i vissa studier, men inte i andra.
Ekonomi och verksamheter
Vindkraftsetableringar skapar arbetstillfällen, särskilt under byggnadsfasen. Sysselsättningsgraden på vissa platser har ökat betydligt, särskilt om lokal arbetskraft används. Lokala ekonomiska fördelar är viktiga för människors inställning till en vindkraftsetablering. Det kan handla om bygdemedel, andelsägande och inte minst arrende till markägare som upplåter sin mark för vindkraftsetablering. Turismen kan påverkas såväl positivt som negativt. Den som söker lugn och ro störs mer av en vindkraftsetablering än besökare som utövar sport eller annan aktivitet. Forskningen visar ingen negativ påverkan på fastighetspriser, men närmare undersökningar kan behövas.
Landskap
Landskapsanalys är en metod för att kartlägga landskapet. Landskapskaraktären, synintryck, utformning, makt och identitet hanteras inom metoden. Forskningen visar att det finns ett glapp mellan en expertdriven landskapsanalys, och ett mer kommunikativt förhållningssätt till landskapet. Metoden landskapsanalys bör vidareutvecklas i en riktning som befrämjar dialog och en balansgång mellan olika intressen. Den Europeiska landskapskonventionen kräver ett starkt inflytande från medborgarnas sida, och understryker en helhetssyn på landskapet.
Förankring
Den relation individen har till landskapet – markägare, fastighetsägare, permanentboende, sommarboende eller turist, kan påverka inställningen till vindkraft. Kunskap om attityder är grundläggande för att förstå vad som behövs för att stimulera en dialog kring vindkraftens påverkan på landskapet. Det är viktigt att skapa utrymme för sociala processer där människor kan ge och ta till sig kunskap på sina egna villkor och relatera till sina perspektiv på landskapet. Förståelsen för dessa processer bör öka. Inom metoden deltagande landskapsanalys finns exempel på hur dialogen med medborgarna kan bli framgångsrik, till exempel genom Gåturer. Sociala sammanhang, landskapets funktioner för olika aktörer och sociala nätverk måste tas på allvar. Kommunikation och samtal sker bäst i mindre grupper på den aktuella platsen till exempel en vindkraftsetablering.