Nedan presenteras en sammanfattning av resultaten från tidigare forskning inom Vindval.
Hälsa och ohälsa
Buller är den fråga som diskuteras mest och som det finns mest forskning kring. Det föreskrivna högsta värdet för buller från vindkraft i Sverige är 40 dBA utomhus vid bostad, Studier av upplevt vindkraftbuller i Sverige och i Holland visade att cirka 10 – 20 procent av de boende inom intervallet 35–40 dBA från vindkraftverk, uppgav att de var störda (ganska störda eller mycket störda) av ljud från vindkraft, och 6 procent uppgav sig vara mycket störda. Ljudkänsliga personer var oftare störda av ljudet från vindkraftverk än andra, vid samma ljudnivå.
Även om en verksamhetsutövare klarar villkoret om 40 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är det sannolikt att en liten andel av de närboende kommer att uppleva sig störda av ljudet. Det är viktigt att verksamhetsutövarens information till de närboende om förändringar i ljudmiljön omfattar mer än en försäkran om att ljudvillkoren innehålls. Det är en fördel om verksamhetsutövaren har en fortsatt dialog med de närboende inför och under byggnation och även efter det. De närboende behöver få veta hur ljudet kan variera, vilka möjligheter till anpassningar av driften som finns samt att högst 40 dBA ekvivalent ljudnivå inte är en garanti för att slippa uppleva störning. Upplevelsen av ljud är även kopplad till frågor som rör landskap och förankring, se nedan.
Ekonomi och verksamheter
Vindkraftsetableringar skapar arbetstillfällen, särskilt under byggfasen. Sysselsättningsgraden på vissa platser har ökat betydligt, särskilt om lokal arbetskraft används. Lokala ekonomiska fördelar är viktiga för människors inställning till en vindkraftsetablering. Det kan handla om bygdemedel, andelsägande och inte minst arrende till markägare som upplåter sin mark för vindkraftsetablering samt möjlighet till arbetstillfällen och regional näringslivsutveckling. Turismen kan påverkas såväl positivt som negativt. Den som söker lugn och ro störs mer av en vindkraftsetablering än besökare som utövar sport eller annan aktivitet. Forskningen visar ingen generell negativ påverkan på fastighetspriser, men närmare undersökningar kan behövas.
Landskap
Landskapsanalys är en metod för att kartlägga landskapet. Landskapskaraktären, synintryck, utformning, makt och identitet hanteras inom metoden. Forskningen visar att det finns ett glapp mellan en expertdriven landskapsanalys, och ett mer kommunikativt förhållningssätt till landskapet. Metoden landskapsanalys bör vidareutvecklas i en riktning som befrämjar dialog och en balansgång mellan olika intressen. Den Europeiska landskapskonventionen kräver ett starkt inflytande från medborgarnas sida, och understryker en helhetssyn på landskapet, ”sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” som det uttrycks i konventionen. .
Förankring
Den relation individen har till landskapet – markägare, fastighetsägare, permanentboende, sommarboende eller turist, kan påverka inställningen till vindkraft. Kunskap om attityder är grundläggande för att förstå vad som behövs för att stimulera en dialog kring vindkraftens påverkan på landskapet. Det är viktigt att skapa utrymme för sociala processer där människor kan ge och ta till sig kunskap på sina egna villkor och relatera till sina perspektiv på landskapet. Förståelsen för dessa processer bör öka. Inom metoden deltagande landskapsanalys finns exempel på hur dialogen med medborgarna kan bli framgångsrik, till exempel genom Gåturer. Sociala sammanhang, landskapets funktioner för olika aktörer och sociala nätverk måste tas på allvar. Kommunikation och samtal sker bäst i mindre grupper på den aktuella platsen.
Ljudforskning - filmad presentation från 2018
Från Energimyndighetens vindkonferens 30 maj 2018. Föredrag av Johannes Pohl.
Avslutade projekt
Projektet "Människors upplevelser av ljud från vindkraft i kuperad terräng relaterat till ljudmätning" avslutades 2018. Projektrapporten kommer inte att publiceras som Vindvalrapport. Målet med studien var att undersöka hur människor uppfattar vindkraftsljudet kopplat till den ljudnivå som råder på platsen vid en specifik tidpunkt. Målet har inte kunnat uppnås, på grund av att alltför få av de tillfrågade anmälde intresse för att delta i studien. Delar i projektet omarbetas och kommer att ge underlag för vetenskapliga artiklar, men detta ligger utanför uppdraget från Vindval. Projektledare: Anna Rutgersson, Uppsala universitet.
Länk till projektrapport Ljud från vindkraft i kuperad terräng (pdf)
Länk till bilaga enkät (pdf)
Projektet "Förklaringsmodeller för störning av vindkraftljud" avslutades 2018. Projektrapporten kommer inte att publiceras som Vindvalrapport. Projektets mål var att utreda dominerande faktorer för upplevd störning av vindkraftljud. Målet har inte kunnat uppnås. Den del av studien som har kunnat genomföras, utgörs av lyssningstest där man undersökt vilka ljudaspekter som dominerar upplevelsen och hur de inverkar på graden av störning. Den del av studien som rör icke-akustiska faktorer har inte kunnat genomföras. På grund av att projektet inte har slutförts i alla delar, har det inte varit möjligt att vikta resultaten i de olika delarna mot varandra. Projektledare: Dag Glebe, RISE.
Länk till projektrapport Störning av vindkraftverk - enkät och lyssningstester (pdf)
Länk till bilaga enkät (pdf)