IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon internationell konvention eller överenskommelse.
Idag är 137 nationer medlemmar i IPBES, som är akronym för Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.
IPBES fyra funktioner
- Sammanställa kunskapssynteser om situationen i världen för biologisk mångfald, ekosystem, ekosystemtjänster, hotade arter och livsmiljöer samt kopplingarna däremellan. Samt kunskapssammanställningar om socioekonomiska strukturer och modeller för framtida samhällsomställning.
- Ta fram policyrelevanta verktyg, metoder och strategier.
- Utveckla kapaciteten att hantera frågor och lösningar om biologisk mångfald.
- Identifiera behov av ny forskning.
Uppmärksammad rapport om globala tillståndet för den biologiska mångfalden
I maj 2019 presenterade IPBES den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Beräkningarna visar att omkring en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att hejda den negativa utvecklingen.
Rapporten pekar ut följande fem stora drivkrafter bakom förlusten:
- Förstörda livsmiljöer,
- exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk,
- klimatförändringar,
- invasiva arter och
- föroreningar.
Rapporten visar på olika scenarier för framtiden. I endast ett framtidsscenario kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras, genom att ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas. Det scenariot beskriver en genomgripande samhällsomställning.
De åtgärdsförslag som rapporten nämner är att:
- fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv, som till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektive havsmiljö.
- ta bort miljöskadliga subventioner
- öka ekonomiska incitament för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.
Rapporten bygger på cirka 15 000 vetenskapliga artiklar, tre års arbete och har skrivits av över 400 experter. Rapporten har passerat två remisser då IPBES medlemmar, observatörer och andra experter har lämnat synpunkter. Den slutliga rapporten omfattar en underlagsrapport om 1800 sidor och en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare.
Filmer om biologisk mångfald
Naturvårdsverket har tagit fram tre filmer som är baserade på den globala rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald.
Filmerna finns på vår Youtube-kanal.
Den första filmen berättar om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster och varför dessa är så viktiga för människans välfärd.
Film nummer två handlar om de fem huvudsakliga bakomliggande orsakerna och drivkrafterna till förlust av biologisk mångfald.
Den tredje filmen berättar om några lösningar som vi kan göra för att vända trenden, det är lösningar på nationell, regional och individuell nivå.
Filmerna finns också för nedladdning om du vill använda dem i ditt arbete med att sprida kunskap om biologisk mångfald. Filmerna finns i textad och otextad version och har även en separat textfil.
Övriga IPBES-rapporter
Förutom den uppmärksammade globala övergripande rapporten har IPBES även publicerat fyra regionala rapporter och ett antal tematiska rapporter. Rapporten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den pekar på att våra livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner, som pollinering, hotas.
Naturvårdsverket arbetar också med att göra kunskapen i IPBES rapporter tillgänglig och relevant för svenska aktörer genom att publicera egna rapporter baserad på IPBES resultat, men utifrån ett svenskt perspektiv.
Regionala rapporter
De regionala rapporterna publicerades 2018.
Tematiska rapporter
Presentation av den globala situationen för pollinerare och pollinering kopplat till livsmedelsproduktion.
Utvärdering av scenarier och modelleringsmetoder som kan användas i beslutsprocesser som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Rapport kring markområden som försämrats på grund av förändrad markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.
Snabbspår - insatser efter uppkomna behov
Rapport baserad på ett antal workshops om kopplingen mellan pandemier, förlusten av biologisk mångfald och drivkrafterna bakom dessa. Enligt rapporten finns det ca 800 000 virustyper som kan överföras från djur till människor. Policy-alternativ indentifieras för att förhindra förekomsten av nya pandemier. Bland annat behövs handel med vilda djur minska och effekten av förändrad markanvändning hanteras.
Kommande IPBES-rapporter
Under 2022 och 2023 presenteras rapporter om:
- Invasiva främmande arter
- Värdering av ekosystemtjänster och naturnyttor.
- Hållbart nyttjande av vilda arter.
Kommande kunskapssynteser och rapporter ska handla om:
- biologisk mångfald och synergier mellan vatten, livsmedel och människans hälsa
- faktorer för transformativ samhällsförändring
- affärslivets koppling till biologisk mångfald.
Struktur och sekretariat i Bonn
IPBES styrs av en så kallad plenar, med en mindre administrativ byrå och en större multidisciplinär expertpanel (MEP). Expertpanelen består av representanter från forskarsamhället, policyexperter och representanter för olika kunskapssystem, som till exempel traditionell kunskap. Sekretariatet ligger i Bonn, och har ett administrativt stöd från FN-organen UNEP, FAO, Unesco och UNDP. Plenarmöten hålls ungefär en gång per år.
Kontakt
Formell kontaktpunkt i Sverige (National Focal Point) för IPBES är Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket.