Resurseffektivitet innebär att vi använder våra begränsade resurser på ett effektivt och hållbart sätt med minimal miljöpåverkan. EU-kommissionen slår fast att användningen inte kan fortsätta som idag och att en omställning behövs.
EU:s flaggskepp ”Ett resurseffektivt Europa” beskriver vad som behöver ändras för att få till stånd omställningen. ”Färdplan för ett resurseffektivt Europa” sätter upp ett ramverk för hur dessa ändringar ska utformas och genomföras. Färdplanen innehåller 18 milstolpar (etappmål) som ska uppnås till 2020 och förslag på vem som ska göra vad: EU-kommissionen, medlemsstater och andra aktörer. Fokus ligger på ”flaskhalsar”, t.ex. att alla (miljö)kostnader inte räknas med i priset för en produkt.
Stora delar av EU:s politik för en hållbar konsumtion och produktion kommer att genomföras inom ramen för Färdplanen. Planen omfattar allt från råvaror och avfall till biologisk mångfald och nya sätt att samarbeta internationellt. För att nå framgång är det viktigt att engagera industri/näringsliv, konsumenter, forskare och andra aktörer.
Svenska miljömålssystemet
Många av de problemområden som identifierats i Färdplanen för ett resurseffektivt Europa hanteras inom det svenska miljömålssystemet. Färdplanen har dock en tydligare koppling till ekonomi och stärkt konkurrenskraft.
Två expertgrupper
För att få underlag till fortsatt arbete med att genomföra färdplanen i praktiken har EU-kommissionen tillsatt två expertgrupper:
Europeisk plattform för resurseffektivitet (EREP, European Resource Efficiency Plattform) stöttade EU-kommissionen, medlemsstater och privata aktörer i omställningen till en resurseffektiv ekonomi. Gruppen bestod bland annat av representanter för EU-kommissionen, EU-parlamentet, forskare och miljöorganisationer. EREP hade sitt sista möte 31 mars 2014.
Expertgruppen för integrerad produktpolitik, hållbar konsumtion & produktion, cirkulär ekonomi och resurseffektivitet (Member State Expert Group on IPP/SCP&CE/RE) stöttar EU-kommissionen och utbyter erfarenheter om hur man bäst främjar resurseffektivitet på nationell nivå. Gruppen består av representanter för medlemsstaterna, konsument-/miljöorganisationer och andra aktörer. Naturvårdsverket representerar Sverige.
Öka utbudet av miljöanpassade produkter
Kommissionen har också presenterat en rad förslag som fokuserar på vissa områden inom färdplanen, till exempel cirkulär ekonomi och ökat utbud av miljöanpassade produkter. I det senare (SMGP, Single Market for Green Products Initiative) har kommissionen bland annat föreslagit en gemensam metod för att beräkna produkters och organisationers miljöpåverkan, så kallat miljöavtryck.